Sverige behöver få fler toppuniversitet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-07-03
Moderaterna: Så vill vi stärka kunskapsnationen och öka Sveriges konkurrenskraft
Sverige är en av världens ledande kunskapsnationer och bedöms av EU-kommissionen vara Europas mest innovationskraftiga ekonomi. De årskullar som lämnar gymnasiet de kommande åren kommer ha en högre övergång till eftergymnasial utbildning än någon tidigare generation. Samtidigt är Sverige ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling i förhållande till BNP.
Vi behöver dock fortsätta investera i kunskap för att bibehålla Sveriges starka position. Därför presenterar Nya Moderaterna nu tre satsningar för att stärka Sveriges konkurrenskraft.
Fler fördjupningskurser på engelska i gymnasiet
Sverige rankas ofta högt när det gäller engelskkunskaper. När Skolverket 2012 presenterade en studie om engelskkunskaperna hos niondeklassare i tretton europeiska länder hamnade Sverige i den absoluta toppen.
I takt med att världen blir allt mer globaliserad blir språkkunskaper avgörande för att klara den internationella konkurrensen. Detta ställer krav på att vi fortsätter utveckla elevernas engelskkunskaper.
Vi föreslår därför att fler fördjupningskurser på gymnasiet bör ges på engelska. Det kan handla om kurser inom exempelvis bioteknik, ekonomi eller matematik som ger goda förkunskaper inför fortsatta universitetsstudier eller exempelvis verkstads- och omvårdskurser som förbereder eleverna på yrkesprogrammen för ett yrkesliv där engelsktalande kunder och kontakter ofta är en del av vardagen.
Låt internationella toppuniversitet etablera sig i Sverige
Enligt brittiska Observatory on Borderless Higher Education fanns det 2012 omkring 200 utländska filialcampus runtom i världen, och drygt 30 nyetableringar var under planering. Antalet filialcampus ökade med 23 procent mellan 2009 och 2012. Sedan 2009 har filialer öppnat i 22 nya länder. Sverige har möjlighet att ta del av den här positiva utvecklingen.
Vi ser samtidigt hur det behövs fler högutbildade i Sverige. Även om Sverige har många framstående lärosäten, kommer nya grepp att efterfrågas av både studenter och arbetsgivare.
Ett sätt att fokusera utvecklingen är att locka utländska universitet till att etablera sig i Sverige.
För utländska lärosäten som vill etablera filialer i Sverige är regelverket i dagsläget tyvärr krångligt. Regelverket vad gäller tillståndsgivning för utländska lärosäten som vill upprätta filialer i Sverige bör därför förenklas.
Förbättra möjligheten till omställning
Den internationella konkurrensen förutsätter att arbetskraften har trygga säkerhetsnät och en hög grad av mobilitet. Det innebär att ekonomin snabbt kan ställa om när de ekonomiska förutsättningarna förändras. Detta ställer krav på att det ska vara lätt att röra sig mellan olika yrken och enkelt att vidareutbilda sig, framförallt senare i livet och yrkeskarriären.
Därför har Alliansen bland annat höjt gränsen för hur gammal man får vara för att få studiemedel och från och med den 1 juli 2014 är den gränsen 56 år.
Vi bör följa upp erfarenheterna av den höjda åldersgränsen för studiemedel för att avgöra om reformen kan utvecklas ytterligare. Mer behöver dock göras. Möjligheten att införa rätt till tjänstledighet för omskolning eller byte av arbete efter 45 års ålder bör därför ses över.
Genom dessa kunskapssatsningar vill Nya Moderaterna ta fler steg för att stärka arbetskraften och lägga grunden för fler jobb i en tid då den internationella konkurrensen hårdnar. Så tar vi ansvar för att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskapsnation.
Anna Kinberg Batra (M)
talesperson för företagande och tillväxt
Tomas Tobé (M)
utbildningspolitisk talesperson