Sänkta skatter ger inte fler unga jobb

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2014-07-02 | Publicerad 2014-06-30

Fackförbundet Handels: Hur stora statliga subventioner kräver egentligen handeln?

Svensk Handel tycks ha sällat sig till de arbetsgivarorganisationer som kampanjar för bibehållen sänkt arbetsgivaravgift för unga och tal om hotande ”höjd ungdomsskatt”.

Vi vill direkt påpeka att höjd ungdomsskatt – eller rättare, slopade miljardsubventioner – generellt sett inte kommer att påverka handeln och definitivt inte drabba unga arbetssökande. Vi är långt ifrån ensamma om att döma ut denna satsning. Fredrik Reinfeldt uttryckte till exempel redan för två år sedan skepsis till det klena resultatet av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga: ”Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt kostnaderna”.

Handelsanställdas förbund har i flera rapporter, väl underbyggda med statistik, visat att andelen unga mellan 18 och 26 år inte alls ökat inom handeln efter att regeringen började med skattesubventionerna 2007.

Tvärtom har både andelen unga och antalet arbetade timmar minskat, trots att det gått att anställa till väsentligt mycket lägre kostnad – inom detaljhandeln till hela 32 procent lägre antal timmar än för övriga åldersgrupper. Pengarna som reformen kostat skattebetalarna hade kunnat användas långt mer effektivt, beloppet motsvarar till exempel 40 000 nya heltidsanställningar inom vården.

Nu går Svensk Handel ut och säger att det skulle kosta handeln över fyra miljarder kronor att återställa den tidigare nivån på arbetsgivaravgifter. Men skattesubventionerna infördes för att få fler unga i sysselsättning, inte för att sponsra arbetsgivare. Däremot är det ju helt klart att det i praktiken varit företagare på fallrepet som är de stora vinnarna i sammanhanget. Vilket bara resulterat i att man motverkar en nödvändig strukturomvandling i branschen, en strukturomvandling som skulle bidragit till att öka produktiviteten i branschen.

Vi frågor oss hur stora subventioner Svensk Handel egentligen anser krävs för att kunna anställa folk.

Förutom de sänkta arbetsgivaravgifterna finns exempelvis en rad olika praktikformer som också är kraftigt subventionerade – arbetspraktik, nystartsjobb, särskilt anställningsstöd. Möjligheterna för arbetsgivarna att ta emot unga arbetslösa mot betalning är stora och handeln är idag den bransch som får mest statligt stöd. Det i en tid då detaljhandeln är ytterst lönsam; omsättningen ökade med nära 8 procent mellan april förra året och april i år. Långt ifrån alla handlare har behov av stöd – de ICA-handlare som tjänar mest slår vd:arna för storbankerna. Inget ont i att tjäna pengar, men det visar att det finns utrymme att anställa unga om viljan finns.

När företagens ägare och deras branschorganisationer driver kampanjer om att ett borttagande av sänkta arbetsgivaravgifter för unga skulle påverka sysselsättningen för unga är det inte förankrat i verkligheten. Enligt den partsgemensamma lönestatistiken är det efter sex år inte möjligt att se någon som helst effekt av den sänkta arbetsgivaravgiften, visar Handels rapporter. Den enda rimliga slutsatsen är att det inte tidigare funnits något lönekostnadsproblem med att anställa unga.

En bättre användning av dessa pengar – 18 miljarder bara i år – skulle göra stor skillnad när det gäller ungas sysselsättning, inte minst i form av utbildningsinsatser. Så Svensk Handel, sluta tycka synd om er själva om de statliga lönesubventionerna minskar och var konstruktiva i ert framtidstänk!

Lars-Anders Häggström

-