Almedalen – en fest för skattepengar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-04

Skattebetalarna: Offentliga sektor spenderar miljoner för att få ännu mer skattepengar

Nu är det dags för Almedalsveckan igen. Vi är många tusen politiker, lobbyister, organisationsmänniskor, journalister och tjänstemän som flockas till Gotland för att gå på seminarier och dricka rosévin när resten av Sverige är på semester. Det är ett tufft jobb, men någon måste göra det.

Den ekonomiska krisen märks knappast under Almedalsveckan. Tvärtom växer politikerveckan så det knakar. På ett års sikt har antalet arrangemang ökat med en tredjedel. Sedan förra valet handlar det om tredubbling. Om vi vågar gå tillbaka till valet 2002 talar vi om en ökning med 1 450 procent.

Det är inget fel med att politiker och intressegrupper träffas under informella former. Men den exploderande Almedalsveckan sätter strålkastaren på två saker som riskerar att kosta svenska skattebetalare onödiga pengar.

Då menar vi inte framförallt de miljoner som går till snittar, alkoholfritt alternativ, och så vidare.

Istället ligger de stora kostnadsfällorna i Almedalen i statens lobbying mot sig själv (för att få mer skattepengar) och i andras lobbying mot staten (för att få mer skattepengar).

Offentliga sektorns självlobbyism innebär till exempel att försvarsmakten lägger en hel del pengar på att argumentera för att det är viktigt att försvaret får rejält med skattepengar, Sveriges miljöteknikråd kommer att utreda om "svensk miljöteknik kan rädda världen?" (gissningsvis med hjälp av en rejäl dos skattepengar), och så vidare.

Totalt har offentliga sektorn 154 egna evenemang i Almedalen.

Frågan är om det inte vore bättre för alla om offentliga sektorn utfärdade en vapenvila och avstår från att lägga några större pengar på lobbyism under Almedalen. Det kan gott räcka med att förklara och informera om offentliga verksamheter inom ramen för andras aktiviteter.

En vapenvila skulle kosta PR-konsulterna några miljoner, men samtidigt skulle inte myndigheterna behöva föra utnötningskrig mot varandra om politikernas gunst. Förhoppningsvis skulle det göra att våra skattepengar användes lite bättre.

De riktigt stora pengarna ligger samtidigt på organisationssidan. Förra året var det olika sorters krispaket som var hett. De flesta bekymrade sig inte ens om att räkna ut prislappen på sina förslag. När vi tog en närmare titt visade det sig att det i regel handlade om många miljarder kronor. I ett fall landade prislappen på nästan 200 extra skattemiljarder (!) under en mandatperiod.

På organisationssidan kan vi inte räkna med någon frivillig vapenvila. Men till skillnad från i resten av ekonomin är kakan som arrangörerna tävlar om rätt konstant. Det gäller både skattepengar och medieuppmärksamhet.

Förhoppningsvis kommer Almedalen därför att lugna ner sig av sig självt nästa år.

Annars får vi kanske hoppas på att Gotland drabbas av ösregn och kyla mellan fjärde och elfte juli om vi ska kunna hålla Almedalsveckan under kontroll.

Arvid Malm

Chefekonom Skattebetalarnas förening