Betygssättningen ska vara rättvis och jämlik
Replik från Anna Ekström om betydelsen av nationella prov i den svenska skolan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-06-30
REPLIK. Lärarförbundet med flera kritiserar regeringens beslut att resultatet på de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygssättning.
De menar att om ”ett enda av delproven går dåligt, kan betyget dras ned med flera steg” vilket kommer att leda till stress och press för elever. Artikelförfattarna skriver också att lärarna kommer känna sig nödgade att sätta samma slutbetyg som eleven fått på det nationella provet.
Det stämmer inte. I Lagrådsremissen står det tydligt att läraren, även fortsättningsvis, ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.
Det innebär att ett nationellt prov eller delprov inte helt ska styra betyget utan att provet även fortsättningsvis ska utgöra ett stöd vid betygssättningen. För alla de lärare som redan idag gör en allsidig bedömning av allt eleven kan samt tar hänsyn till resultatet på nationella prov betyder lagförslaget att de kan fortsätta sitt goda arbete. Men för de lärare som låtit nationella prov helt avgöra eller helt bortsett från det betyder lagändringen en tydligare reglering.
Betygssättningen i svensk skola ska vara rättvis och jämlik. Med den nya skrivningen i skollagen kan Skolinspektionen granska de skolor där avvikelserna mellan provresultat och betyg är stora. Skrivningen ger också stöd till lärarna om hur proven ska värderas vid betygssättningen.
Och för alla duktiga lärare, som står emot betygsinflation och glädjebetyg, ger lagändringen ett stöd och lite extra råg i ryggen när de sätter ett betyg som motsvarar elevens kunskaper.
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.