Sverige riskerar bli ett land utan livekultur
26 ledare i kulturbranschen: Gårdagens besked från regeringen räcker inte
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-02-18
DEBATT. Varje år går fyra av fem svenskar på större evenemang. Känner den magiska känslan när ridån går ner efter en musikal. Applåderar och jublar. Känner förväntan inför en konsertupplevelse, äter middag innan tillsammans med vännerna, smuttar på ett glas champagne eller den ljumma ölen i plastglas och sjunger tillsammans med resten av publiken med i en låt alla kan texten till.
Varje år utom nu.
De restriktioner som införts under coronapandemin har varit nödvändiga för att motverka smittspridning. Men konsekvenserna av de medföljande nedstängningarna och ett nästintill näringsförbud för kulturarrangörer är enorma.
Under 2020 tappade branschen scen och live hissnande 90 procent av omsättningen i Europa. Enligt en rapport från Svensk Scenkonst så ställde medlemmarna in över 12 000 olika evenemang in under 2020, Svensk Lives medlemmar ställde in ca 6 000 arrangemang.
I går skickade regeringen ut en remiss om differentierade publiktak utifrån risk och smittspridning. Det är bra. Dock krävs ännu större tydlighet kring vad som gäller om prognoser eller restriktioner ändras. Det krävs också ekonomisk kompensation för att vi ska våga planera för sommaren och hösten 2021.
Görs inget nu riskerar Sverige att stå utan scener, konserter och föreställningar ända fram till våren 2022.
Att genomföra kulturevenemang kräver lång planering och stora investeringar. Det tar tid att köpa rättigheter till föreställningar, hitta engagera rätt skådespelare, musiker och artister, sälja biljetter, skapa dekor, hitta musiker etc.
Vi vill bidra med det vi kan för att kunna öppna upp på ett ansvarsfullt sätt. Genom att få rätt förutsättningar nu så kan vi ta ansvar som arbetsgivare och uppdragsgivare.
Vi vill därför skyndsamt se:
Fortsatta ekonomiska stöd med tydliga kriterier.
Detta handlar om överlevnad. I den senaste omgången krisstöd till kulturen som fördelades av Kulturrådet i december översteg ansökningarna om stöd de beviljade beloppen med närmare 2,5 miljarder. Omkring 1 700 ansökningar fick noll kronor beviljade i stöd. Flera av oss undertecknare blev helt utan stöd trots att vi uppfyllde kriterierna för stöden.
Stöden behöver således förstärkas, och det krävs tydligare kriterier för stöden som är definierade och kommunicerade innan ansökningarna öppnar
Förutsägbarhet om vad som gäller vid olika scenarion.
Vi har alla arbetat fram rutiner, riktlinjer och metoder för hur vi kan öppna upp våra olika verksamheter på ett smittskyddssäkert sätt. Därför välkomnar vi regeringens besked igår och vi hoppas på dialog med Folkhälsomyndigheten kring de föreskrifter för att förhindra smittspridning vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som nu tas fram.
Samtidigt är det viktigt att det till respektive scenario knyts en ekonomisk kompensation. Det vill säga – om vi planerar för scenario A men måste genomföra scenario B av smittoskäl, då utfaller X antal kronor i ekonomisk kompensation.
Garantistöd om arrangemang tvingas ställas in eller genomföras med nya förutsättningar.
För att vi ska våga och kunna börja planera för att starta upp, krävs att det finns en garanti som täcker kostnader som vi haft om vi tvingas ställa in eller tvingas genomföra arrangemanget med förändrade förutsättningar, såsom reducerad publik.
Kan vi börja planera för olika produktioner sätter vi också andra yrkeskategorier så som ljud- och ljustekniker, kostymdesigners och kulissmakare i arbete. Moderaterna har lagt ett förslag om garantistöd på 70 procent av kostnaderna. Vi uppmuntrar fler partier att ta ställning i den här frågan.
Bidrag för lönekostnader istället för permitteringsstöd.
Permitteringsstödet är inte utformat för kulturarrangörers förutsättningar. Initialt hade vi trots inställda arrangemang mycket jobb med att avboka, boka om, förändra marknadsföring osv. Om vi använder permitteringsstödet i nuläget motverkar det möjligheten att vara redo att öppna upp när smittoläget tillåter.
Ge oss i stället möjlighet att återigen sätta våra medarbetare i arbete, så att vi kan planera för att säkert och sakta öppna upp Sveriges scener.
Sveriges politiker har ett val: att låta oss spela en central roll i att bygga upp ekonomin igen efter krisen och samtidigt bidra till att ge människor glädjen och upplevelser av livekultur igen - eller att låta scenerna stå tomma i framtiden.
Bosse Andersson, Janne Andersson, 2Entertain/Chinateatern
Leif ”Blixten” Henriksson, Henrik Berndtson, Pernilla Thagaard, Åsa Holmgren, Blixten & Co
Ingmari Pagenkemper, Cirkus Arena/Pop House
Kristjan Ra Kristjansson, Göta Lejon
Julius Malmström, Emelie Löfmark, Julius Production/Nöjesteatern
Patrik Krall, Krall Entertainment
Michael Henriksson, Lasse Karlsson, Lifeline Entertainment
Claes Eriksson, Anne Otto, Eva Lindgren, Lorensbergsteatern/Kulturtuben
Vicky von der Lancken, Johan von der Lancken, Oscarsteatern/Vicky Nöjesproduktion AB
Conrad Nyqvist, Tova Nyqvist, Scala teatern
Agneta Villman, Villman Produktion/Maximteatern
Peter Jöback, producent, huvudägare Sinclair Entertainment
Mikael Brännvall, vd Svensk Scenkonst
Simon Norrthon, ordförande Teaterförbundet för scen och film
Joppe Pihlgren, Verksamhetsledare Svensk Live
Markus Wiking, vd United Stage
Sophia Stolpe, Krall Entertainment
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.