Du driver välfärden i avgrunden, Reepalu
Näringslivstoppar: 4 500 välfärdsföretag kommer att försvinna om förslag blir verklighet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-12-10
DEBATT. Sverige står vid ett vägskäl när det gäller välfärden. Vi oroas över att allt för få förstår vidden av vad Ilmar Reepalus utredning föreslår, nämligen ett företagsförbud i välfärdssektorn. Vi oroas än mer av konsekvenserna. Det kommer oundvikligen leda till en massavveckling av välfärdsleverantörer i vårt land.
Det välkända revisionsföretaget PWC har nyligen granskat Reepalus definition av övervinster, som han anser ska bannlysas. Rapporten kommer inom kort att presenteras.
Revisorernas konsekvensanalys är krass. 25 procent av alla välfärdsföretag i Sverige, cirka 4 500 stycken, kommer att avvecklas tämligen omedelbart eftersom de i praktiken, med Reepalus strypkoppel, inte kommer att kunna göra någon vinst över huvud taget.
Regelverket skulle sannolikt också leda till att 85 procent av alla förskolor och 61 procent av primärvårdsenheter som drivs av privata aktörer avvecklas.
För oss är det obegripligt att regeringens utredare får frikort att jaga välfärdsföretagen med blåslampa i en tid då Riksrevisionen larmar om att kommunerna går med underskott till år 2020 på grund av den snabba befolkningstillväxten. Myndighetens dom är att en kommunal skattebomb med två kronor måste genomföras eller att staten skjuter till 50 miljarder kronor.
Vad händer i vårt samhälle om uppskattade vårdcentraler, skolor och äldreboenden bommar igen samtidigt som skatten höjs? Var ska patienter och elever ta vägen när kommunerna redan går på knäna?
Ilmar Reepalu saknar helt förståelse för att ett företag måste göra vinst för att överleva. Vi båda, som långsiktigt utvecklat företag i olika branscher under decennier, vet av erfarenhet att lönsamheten går upp och ner och ibland uppstår förluster beroende på efterfrågan, investeringar och andra orsaker.
Alla företag måste göra vinst för att planera för framtiden men även parera oförutsedda händelser. Vinst skapar tryggare arbetsplatser för medarbetarna.
Välfärdsföretagen har i princip samma intäkter som de offentliga motsvarigheterna. Att redovisa vinst för ett välfärdsföretag kräver kunniga medarbetare, engagemang, skicklighet och effektivitet.
Om vinsten skapas genom försämrad kvalitet försvinner patienterna eller eleverna på samma sätt som en restaurang med usel mat får svårt att locka stamgäster.
På de vinster som välfärdsföretagen skapar betalas, utöver andra avgifter, dessutom 22 procent bolagsskatt som går tillbaka det offentliga. Det är ett faktum att välskötta privata välfärdsföretag netto blir billigare för skattebetalarna än de offentliga motsvarigheterna.
Vänstern älskar att ohederligt påstå att välfärdsföretagen skickar vinster till skatteparadis. Sanningen är att Alliansregeringen skärpte reglerna för några år sedan och finansministern Magdalena Andersson har varslat om ytterligare begränsningar.
Om Reepalus vinstsnara realiseras så undrar vi vad som kommer att definieras som välfärdsföretag i framtiden. Kan bemanningsföretag som hyr ut vårdpersonal till kommuner och landsting bli utsatta för vinstförbud av en intäktshungrig finansminister? Kommer klappjakten fortsätta ut i förädlingskedjorna och skrämma bort investerare? Förlorarna blir ytterst svenska skattebetalare.
Reepalus hemmasnickrade definition av vinst och övervinst strider mot all vedertagen definition av vinst i tjänsteföretag. Vi är så gamla att vi minns 1970-talets övervinstdiskussion som bäddade för socialistiska löntagarfonder.
Reepalus utredning bör, likt löntagarfonderna, förpassas till historiens skräphög. Svensk välfärd behöver fler hårt arbetande företagare – inte färre.
Rune Andersson, ordförande Mellby Gård AB
Carl Bennet, ordförande Getinge AB
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.