Så blir lagbrott ok för en generaldirektör
Debattören: Haveriet på Transportstyrelsen visar hur lätt moraliska gränser kan passeras
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-07-30
DEBATT. Om någon frågat Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren vid anställningstillfället om hon skulle kunna tänka sig att begå lagbrott i sin tjänst för att klara jobbet kan man vara ganska säker på vilket svaret hade blivit. Ändå är detta precis vad som hänt.
Generaldirektören är inte ensam om att sitta i liknande situationer. Alla – både i företag och förvaltning – som har krav på sig att leverera i tid, hålla budget, nå uppsatta mål och så vidare, måste ibland välja mellan att misslyckas med sin uppgift eller att ta en genväg som passerar eller ligger nära gränsen till det moraliskt och juridiskt acceptabla.
Det här dilemmat är precis det som ligger bakom många av de övertramp och korruptionsaffärer som avslöjats de senaste åren. Tänk it-chefen som snabbt måste åtgärda ett haveri i kommunens it-system.
I stället för att genomföra en korrekt upphandling delar hen upp projektet i mindre delar som är ok att beställa direkt av kommunens normala it-leverantör. Kostnaden blir högre, men jobbet blir klart i tid.
Det inte alltid tid som är den avgörande parametern; lika ofta är det kostnad. Oavsett vilket, så har forskningen visat att ett oegentligt beteende med tiden ”rationaliseras”. Det avvikande och tveksamma blir successivt det normala.
Självklart har beslutsfattarna organisationens bästa för ögonen, det ligger ju även i deras intresse att verksamheten fungerar. Det finns ingenting som pekar på att Ågren agerat med något annat än Transportstyrelsens bästa för ögonen.
Men att begå ett formellt fel i jakten på effektivitet, är det ok eller inte? Svaret beror givetvis på många faktorer – de inblandade personernas moraliska kompass, organisationens kärnvärden och värderingar, ledningens eget beteende och så vidare.
En organisations kultur, och individernas inställning till oegentligheter, är inte statisk. Det flera år långa haveriet kring Transportstyrelsen visar tydligt hur beslutsprocesser sakta men säkert degenererar till den grad att både moral och lag ignoreras.
Lösningen är dels att skapa förståelse för organisationens spelregler om vad som är att betrakta som oegentligheter, dels att skapa rätt attityd så att den som slår larm kring avvikelser legitimeras, respekteras och uppskattas.
Det räcker inte med ett välformulerat policydokument som samlar damm i organisationens intranät. Att arbeta mot en välfungerade och effektiv verksamhet som upprätthåller både moraliska och juridiska värden är ett kontinuerligt arbete – det gäller alla organisationer. Regeringen är inget undantag.
Peter Stiernstedt, antikorruptionskonsult på NOCOR och forskare med master-examen i säkerhetsledning
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.