Varför skulle väljarna tro på dig nu, Löfven?
Debattörerna: Dina vallöften ekar tomma – nu måste du börja leverera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-04-14
DEBATT. Stefan Löfvens regering har höjt skatterna med över 40 miljarder kronor. Samtidigt har vårdköerna fördubblats och antalet elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är högre än någonsin. Välfärden har inte blivit bättre under den här mandatperioden. Trots vidlyftiga löften och trots att skatten höjts för vanliga familjer.
Alliansregeringen ökade resurserna till välfärden med över 100 miljarder kronor under åtta år, trots den värsta finanskrisen i modern tid. Det var möjligt tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik som fick fler i arbete. Jobbskatteavdraget gav vanligt folk mer pengar i plånboken och fler tog steget från bidrag till egen försörjning. Alliansen visade att det går att öka människors frihet och samtidigt stärka välfärden.
Nu åker Löfven runt i Sverige och talar återigen om att han ska laga revorna i välfärden. Han lovade samma sak förra valet, men revorna har bara blivit större sedan 2014 – trots internationell högkonjunktur, höjda skatter och höjda offentliga utgifter.
Statsministern ställer ut nya löften nästan varje gång han ser en skola eller ett sjukhus.
Väljarna måste fråga sig varför de ska tro på honom den här gången. Vore det inte klädsamt om Löfven och Socialdemokraterna först försökte uppfylla sina gamla vallöften?
I en debattartikel i juni 2014 lovade Löfven att alla cancerpatienter skulle få behandling inom fyra veckor. Han skrev också att ”sjukvårdens tillgänglighet behöver öka för att på sikt bli helt köfri”. Men sedan 2014 har vårdköerna fördubblats. Och löftet till cancerpatienterna är långt ifrån uppfyllt.
Lika dyster är utvecklingen på andra vårdområden. Socialdemokraternas valmanifest från 2014 anger att ”primärvården behöver förstärkas… Vi vill höja ambitionsnivån inom psykiatrin.” I stället har antalet barn som tvingas vänta mer än 30 dagar på insats från BUP tredubblats sedan 2014.
Löfvens utbildningsminister Gustav Fridolin lovade att fixa skolan på 100 dagar. Resultaten har dock uteblivit. Förra året blev drygt 18 600 niondeklassare, alltså nästan var femte elev, inte behöriga till gymnasiet.
Reformer för kunskapsuppföljning och fokus på baskunskaper har försenats eller avbrutits. 100 dagars rivstart har blivit fyra förlorade år. Löfven är också beredd att helt slå sönder förutsättningarna för de friskolor som i dag har över 300 000 elever, trots att han inledde sin partiledargärning med att lova att så inte skulle bli fallet.
Socialdemokraterna har lagt sig platt för Vänsterpartiet och gått fram med en proposition som kommer leda till att många uppskattade friskolor riskerar att stängas. Propositionen har dessutom fått historiskt skarp kritik av Lagrådet.
Tyvärr verkar det viktigare att attackera friskolorna än att se till att fler barn lär sig mer i skolan.
Svensk välfärd står inför stora utmaningar. Det kommer kräva reformer med fokus på att kapa köer, bygga ut primärvården och öka undervisningstiden i skolan, särskilt i svenska och matematik. Vi moderater har konkreta och finansierade förslag för att nå dessa mål – vi prioriterar välfärdens kärna.
Stefan Löfvens linje har varit den motsatta.
Genom att ständigt ställa ut nya löften och med en oförmåga att fokusera på välfärdens grunduppgift, så har han lett en regering som höjt skatterna på företagande och jobb, som höjt de offentliga utgifterna och som ändå inte kunnat leverera den välfärd som väljarna kan och bör förvänta sig.
Löfven måste sluta lova och börja leverera.
Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson (M)
Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.