Vildsvinens framfart slår mot våra bönder

Debattören: Politikerna måste bestämma sig – vildsvin eller jordbruk?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-05-12

helskärm

DEBATT. Vildsvin har lätt att anpassa sig till den trakt och den föda som de kommer till. De är svåra att jaga och de är svåra att inventera. Antalet vildsvin i Sverige uppskattas till mellan 200 000 och 300 000 djur, baserat på avskjutning och antalet trafikolyckor med vildsvin.

På LRF får vi löpande rapporter om vildsvinens framfart och det är tydligt att skadorna som vildsvin orsakar hos landets bönder ökat under en längre tid.

Samma trend är tydlig i den officiella statistik som finns. De senaste 15 åren har trafikolyckor med vildsvin nästan tiodubblats, från 755 olyckor 2003 till 6 938 olyckor 2018, enligt statistik från nationella viltolycksrådet.

Under dessa 15 år har avskjutningen av vildsvin gått från 17 000 djur till 114 831 djur, avskjutningen har alltså nära sjudubblats, enligt statistik från Svenska Jägareförbundet.

Detsamma händer såklart på böndernas marker, skadorna har mångdubblats sedan vildsvinen tilläts sprida ut sig i landet. Kostnaderna för detta får lantbrukaren helt sonika stå för.

Det finns inga försäkringar som täcker vildsvinsskador för bönder, det är pengar som dras från en sektor som redan är pressad genom små marginaler. Den svåra torkan 2018 gör att det inte finns några marginaler för ännu mer förstörd gröda.

Enligt SLU är det utfodringen av vildsvin som delvis ligger bakom den exponentiella ökningen. God tillgång på mat leder nämligen till fler och större kullar. Detta är en av anledningarna till att LRF länge drivit frågan om att utfodringen av klövvilt måste regleras.

Ett förslag låg hos riksdagen 2016, men stoppades av Alliansen och SD. Om vi istället hade fått till en reglering, kanske vildsvinsstammen sett annorlunda ut nu. Men nu måste vi se framåt. Det är hög tid att ta tag i detta eskalerande problem, innan det är för sent.

Enskilda lantbrukare drabbas av återkommande skador, det kan röra sig om hundratusentals kronor i minskade skördar, nedlagd arbetstid för att återställa sönderbökade åkrar och beten och för att reparera maskiner.

En undersökning från SLU från 2015 visar att vildsvin kostar lantbrukare 1,1 miljard om året. Sedan undersökningen genomfördes 2015 har avskjutningen ökat med 18 procent och antalet trafikolyckor med vildsvin har ökat med 64 procent.

Det är svårt att uppskatta vildsvinsstammen. Men man kan på goda grunder anta att skadorna i lantbruket också ökat rejält.

Regeringen har sagt sitt om den nationella livsmedelsstrategin, Sveriges matproduktion ska öka och det är glädjande ur flera aspekter. Naturvårdsverkets nyligen avslutade treårsprojekt ”Prince” visar tydligt att svensk produktion av livsmedel har ett betydligt lägre avtryck på klimat och miljö än den importerade maten.

Dessutom behöver vi fler betande djur för att behålla den biologiska mångfalden i våra hagar och ängsmarker.

Men en skenande vildsvinsstam går inte att förena med ökad matproduktion och ett livskraftigt hållbart jordbruk. Det är dags för regeringen och riksdagen att bekänna färg. Vildsvin eller jordbruk?

LRF föreslår följande åtgärder:

• Reglera utfordringen av klövvilt.
• Livsmedelsverket måste öka takten och göra det enklare att sälja kött från vildsvin till konsument.
• Tillåt användning av drönare vid jakt efter vildsvin.
• Att regeringen tillsätter en ny jaktlagsutredning som ska ta fram en ny jaktlagstiftning. Lagstiftningen måste anpassas till verkligheten. Viltet måste förvaltas så att viltets värden balanseras mot viltets kostnader. Som det nu är betalar våra medlemmar för stor del av viltets kostnader medan andra tar del av värdena.
• Svenska Jägareförbundet bör uppmana sina medlemmar att skjuta fler hondjur av vildsvin, stammen måste minska.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.