Vill du vara frisk livet ut – rör på dig
Debattören: Det bästa sättet att få fler att må bättre är att fler idrottar och är fysiskt aktiva
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-04-14
DEBATT. Den ökande hälsoklyftan är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Samtidigt som många människor mår bra ser vi att fler mår sämre och att samhället får ökade kostnader för sjukförsäkring och sjukvård.
Forskning visar att det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att få fler att må bättre är att fler idrottar och är fysiskt aktiva.
Det finns starka samband mellan fysisk aktivitetsnivå och ett stort antal hälsoaspekter, allt från självskattad hälsa till olika riskfaktorer för ohälsa samt till sjukdomar och förtida död.
Idrottsrörelsen bidrar varje dag till att barn, unga, vuxna och äldre mår bättre både fysiskt och psykiskt. Idag finns över tre miljoner medlemmar i cirka 20 000 föreningar, majoriteten är bredd- och motionsidrottare.
Vi menar att god rörelseförståelse på samma sätt är en grundförutsättning för ett gott liv och dessutom vet vi att det leder till bättre resultat i skolan. Ett sätt att öka kunskap och öka rörelsen är att utbilda fler lärare inom idrott och folkhälsa.
Precis som läsförståelse inte bara handlar om att kunna alfabetet eller att kunna stava, utan om att förstå och tolka en text, är rörelseförståelse något komplext som vi måste lära oss. Att kunna hoppa, springa, hänga, stödja och så vidare är rörelseförståelsens alfabet. Tyvärr ser vi att många barn inte har lärt sig rörelsernas alfabet. Kan du inte alfabetet vill du inte läsa.
Därför vill vi att
Kunskapen om vikten av förståelse för rörelse som en faktor för framtida hälsa, ska öka hos BVC-personal, förskolepersonal och grundskolepersonal.
Det ska införas mål för kunskap och förståelse för rörelse i läroplanen för förskolan och grundskolan.
Antalet timmar i idrott och hälsa ska utökas från 500 till 600 timmar i grundskolan.
Minst 60 minuters rörelse varje dag ska införas under skoldagen utöver undervisning i idrott och hälsa. Den dagliga rörelsen kan med fördel genomföras i samverkan med idrottsföreningar.
Skolgårdar, skollokaler och andra utemiljöer ska utformas, utrustas och upprustas så att de stimulerar till rörelse och idrott.
Men det är inte bara barnen som behöver röra på sig. Vi ser hur sjukskrivningar växer. Friskvårdsbidraget är ett skattefritt sätt för arbetsgivaren att subventionera medarbetarnas friskvårdsaktiviteter. Vi behöver se över definitionen för att göra det möjligt för fler vuxna att komma i rörelse.
Samhällets kostnader för sjukdom är i storleksordningen 80 miljarder kronor och potentialen till minskade kostnader för samhället är mycket stor. Om fler vuxna och äldre tränar mer skulle många få en höjd livskvalitet och samhället skulle spara mycket i sjukvårds-, sjukskrivnings- och omsorgskostnader. Riksidrottsförbundet får i dag stöd till barn- och ungdomsidrott. Med särskilt stöd för att få vuxna och äldre att röra på sig och idrotta skulle vi kunna utveckla verksamheter som skulle nå många fler.
Därför vill vi att
Idrottsrörelsen ges möjlighet genom ett förstärkt offentligt stöd att utveckla föreningsidrott för vuxna och äldre.
En allmän översyn av friskvårdsbidraget bör göras så att fler idrotter kan inkluderas och fler grupper aktiveras.
Vi vill att alla människor ges möjlighet till en god hälsa och ett gott liv från vaggan till graven.
Det är dags att ta den ökande ohälsan på allvar och inse att rörelseförståelse är lika viktigt som läsförståelse för ett gott liv.
Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.