Rädda vår välfärd med kortad föräldraledighet
Debattörerna: Skulle exempelvis förstärka förskolan med 4 400 förskollärare och barnskötare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-04-16 | Publicerad 2019-04-08
DEBATT. I Januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna utlovas ytterligare föräldraledighet genom den så kallade “familjeveckan”. Det är djupt oansvarigt, eftersom ledigheten redan i dag skapar stora problem. Förutom att vara en dyr kvinnofälla vilket Timbro tagit upp i en tidigare rapport, uppstår stora bekymmer på arbetsplatser där människor är borta ofta och länge.
Särskilt märkbart blir detta i kvinnodominerade branscher där det också råder personalbrist – som exempelvis inom sjukvården. I den nya rapporten “Föräldraledigheten och personalbristen i välfärden” – har vi beräknat hur den långa föräldraledigheten påverkar personalsituationen i ett antal välfärdsyrken.
Resultaten manar till eftertanke. Med dagens utformning av föräldraledigheten är 44 000 personer i nio viktiga välfärdsyrken föräldralediga. Det motsvarar fyra till åtta procent av de sysselsatta i respektive yrke, vilket kan jämföras med de två till sex procent som är sjukskrivna. Föräldraledighet är därmed en vanligare orsak till frånvaro än sjukskrivning.
Även om det är två vitt skilda skäl till bortavaro från arbetsplatsen, ger de samma typ av ekonomiska implikationer, och även föräldraledigheten borde därför lyftas i diskussionen om välfärdens utmaningar.
Vi har undersökt de olika effekterna av ett antal förslag som lagts fram i syfte att korta föräldraledigheten och våra beräkningarna visar att en förkortad föräldraledighet skulle minska personalbristen i välfärden.
Effekten har beräknats för nio yrkesgrupper: sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, lärare, förskollärare, barnskötare, personliga assistenter, psykologer och socialsekreterare.
Timbros förslag om en halvering av föräldraledigheten möjliggör 21 000 fler personer i de yrken som undersökts. Bland dem nästan 3 000 sjuksköterskor, vilket skulle lösa hela sjuksköterskebristen.
En förkortning till 320 dagar, samma längd som Norges föräldraledighet, skulle kunna innebära 13 000 fler medarbetare, däribland 2 500 lärare. Att enligt Liberala ungdomsförbundets, Moderata ungdomsförbundets och flera moderata företrädares förslag korta ledigheten till 365 dagar kan innebära ett tillskott på 9 000 fler anställda i välfärden.
En vanlig invändning mot en kortare föräldraledighet handlar om en ökad kostnad för barnomsorgen om föräldrar börjar jobba tidigare. Riksdagens utredningstjänst har dock undersökt detta och kommit fram till att en kortad föräldraledighet till 12 månader visserligen skulle innebära en ökad kostnad på 4,5 miljarder för barnomsorg, men att staten samtidigt sparar in 11,8 miljarder.
Våra beräkningar visar dessutom att en förkortad föräldraledighet innebär ett betydande personaltillskott till barnomsorgen, eftersom också kvinnor som arbetar på förskolor skulle återgå till arbetet tidigare med kortare mammaledighet. En halverad föräldraledighet skulle exempelvis förstärka förskolan med 4 400 förskollärare och barnskötare.
Att staten betalar människor för att vara hemma med sina barn i långa perioder innebär stora belastningar på den offentligt finansierade välfärden. Den totala notan för vårt föräldraförsäkringssystem är betydligt högre än miljarderna i statens budget – som redan idag är alldeles för stor.
För hela föräldraförsäkringen har Sverige mer än dubbelt så höga utgifter som snittet inom OECD. Att utöka ledigheten genom en “familjevecka” är därför att gräva den statligt administrerade kvinnofällan ännu djupare, samt ett ytterligare slag mot skattebetalarna.
Politik handlar om prioriteringar, och vi befinner oss i ett läge där inte minst Socialdemokraterna varnar för en välfärd som inte kommer räcka till. Att då lägga resurser på ytterligare föräldraledighet, som dessutom kommer förvärra personalbristen i offentlig sektor, är paradoxalt och djupt orättvist mot de som behöver välfärden allra mest.
Kajsa Dovstad, frilansskribent och läkare
Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.