Hur kan ni ha missat vad ”snippa” betyder?
Unicef Sverige: Nu krävs det ett kunskapslyft i domarkåren
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-03-01 | Publicerad 2023-02-28
DEBATT. I ett uppmärksammat mål i hovrätten friades en man från våldtäkt mot barn eftersom domstolen inte kunde slå fast vad den tioåriga flickan menade när hon använde ordet ”snippa”.
Domen visar på en häpnadsväckande okunnighet bland hovrättens ledamöter om hur barn uttrycker sig. Här behövs ett kunskapslyft.
”Snippa” är det ord barn använder för det kvinnliga könsorganet, precis som snopp beskriver det manliga. Det är bara att titta i nyare barnböcker, sånger om ”snoppen och snippan” eller läsa på ungdomsmottagningarnas webbplatser.
Hovrättens tolkning att snippa betecknar kvinnans yttre könsorgan visar hur långt ifrån barnen hovrätten befinner sig och hur lite de vet om hur barn uttrycker sig.
Barnkonventionen är lag i Sverige sedan januari 2020. Många myndigheter har hittills ingått i regeringens pågående kunskapslyft om barnets rättigheter.
Men Domstolsverket, vars uppgift är att stödja domstolarna, har ännu inte stärkt sin kompetens på området. Det får allvarliga konsekvenser för barnets möjlighet till upprättelse, skydd och stöd.
Det kan handla om såväl ekonomiskt och materiellt som psykologiskt stöd.
Enligt barnkonventionen har barn rätt att komma till tals och deras åsikter ska beaktas utifrån ålder och mognad. Det är ett problem om domare i den svenska domarkåren inte förstår vad barn säger, då konsekvensen blir att barns utsagor inte beaktas på ett korrekt sätt.
Det kan också ifrågasättas om domstolen i detta fall förstår hur ett barn som utsatts för våld beter sig och berättar.
Alla länder som har skrivit på barnkonventionen granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté och i början av februari offentliggjorde kommittén sin granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen.
Sverige kritiserades bland annat för låg kunskap i domarkåren om barns rättigheter. Granskningen visade också på systematiska brister gällande barns delaktighet, växande ojämlikhet över landet och avsaknad av barnkonsekvensanalyser.
Barnrättskommittén rekommenderade bland annat att Sverige:
- Säkerställer att personer som arbetar med och för barn, inklusive rättsväsendet, systematiskt får lämplig utbildning om barns rätt att få komma till tals och att få sina åsikter beaktade.
- Utarbetar en övergripande handlingsplan för genomförandet av den nya strategin för att förebygga och motverka våld mot barn.
- Säkerställer att utbildning om våld mot barn ingår som en obligatorisk del i alla utbildningar för personer som arbetar med och för barn. Unicef Sverige anser att domarkåren bör ingå i denna grupp.
Sverige är generellt sett ett bra land för barn att växa upp i. Men det är tydligt med tanke på det aktuella rättsfallet, och utifrån barnrättskommitténs granskning, att det finns mycket för regering, myndigheter, regioner och kommuner att göra.
Vår uppmaning till domarkåren är att ta rekommendationerna på allvar och välkomna ett kunskapslyft i de egna leden. Barns rätt till upprättelse får inte falla på språkförbistring mellan generationerna.
Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef Sverige
Maj Fagerlund, barnrättsjurist Unicef Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.