Ska Stockholm bli ett tyst reservat för rika?
Debattören: Enstaka personer som klagar ska inte kunna stänga ner klubbar och kulturverksamhet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-06-08
DEBATT. De senaste veckorna har det kommit flera nyheter om klubbar och restauranger i Stockholm som tvingas stänga på grund av missnöjda grannar eller uppsagda hyreskontrakt.
Samtidigt pratar den styrande blågröna majoriteten om att Stockholm ska vara en levande kulturstad ”i världsklass”.
Men om den här utvecklingen fortsätter kommer Stockholm snart vara allt annat än levande.
Att musikscener, klubbar och krogar tvingas stänga på grund av klagande grannar är en väntad utveckling i Stockholm. Stadens innerstad blir allt mer likriktad, med dyra restauranger, kafékedjor och klädbutiker. Det som inte passar in, som gör väsen av sig, tvingas sakta bort.
Alliansens ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter har varit drivande i den här utvecklingen och befolkningen i innerstan har bytts ut, genom så kallad gentrifiering. Det som en gång var kvarter med arbetarbostäder säljs nu för mångmiljonbelopp av fina mäklarfirmor med etiketter som ”SoFo” eller ”Nofo”. Och när befolkningen byts ut förändras också staden.
Därför är det inte konstigt att de borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet återigen har satt igång ombildningar i Stockholm. Det här är stadsutvecklingen de vill ha, även om enstaka centerpartister hävdar annorlunda.
Den här processen pågår i såväl innerstan som i de närförorter som blivit attraktiva de senaste åren. Surdegsbagerier poppar upp i varje kvarter, samtidigt som kulturverksamheter får stänga ner.
Att musikscenen Melodybox i Hägersten ska stänga för att det ska byggas åtta radhus på platsen är ett tydligt exempel på vart Stockholm är på väg. Att Mosquitos välbesökta och populära nationaldagsfirande vid Smedsuddsbadet i Stockholm inte fick genomföras i år är ett annat.
En välbärgad befolkning och deras preferenser går först. Men Stockholm tillhör fler än bara den rika övre medelklassen och vi har alla samma rätt till staden.
En levande stad måste få låta, och det är något som de som är intresserade av att bosätta sig i innerstan måste tänka på. Givetvis ska ingen behöva leva med farligt höga ljudnivåer i sin bostad, men att bo mitt i en stad innebär ibland att den låter på obekväma tider.
De som äger dyra bostadsrätter i innerstan har ingen rätt att bestämma hur staden ska se ut bara för att de råkar bo på samma gata.
Något måste göras nu. Rätten som ger enstaka personer möjlighet att stänga ner musikscener som besöks av tusentals måste ses över. Om klubbar tvingas flytta måste staden erbjuda bra ersättningslokaler. Och när staden byggs ut måste man se till att planera in plats även för den ”obekväma” kulturen, alltså den som låter efter klockan tio på kvällen.
Det här är inte bara en fråga om grannar som klagar på oljud eller hur länge bra klubbar ska få ha öppet på nätterna. Det här är en fråga om hela stadens framtid och att det som låter och är obekvämt också måste få ta plats.
Alla vi som tycker det har också har rätt till staden och vi tänker höja våra röster. Stockholm får inte bli ett tyst reservat.
Aida Amoli, ledamot i Stockholm stads kulturnämnd (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.