Hyckleri från Moderaterna

Sofia Arkelstens besked i dag om att hon vid nästa partistyrelsemöte ska föreslå att Moderaterna ”omedelbart och ensidigt börjar offentliggöra namnen på de privatpersoner som skänker mer än 20 000 kronor om året till partiet” är välkommet, om än en omvändelse under galgen.

Redan för två år sedan uppmanade Greco, Europarådets organ för korruptionsövervakning, Sverige att genomföra sju rekommendationer gällande insyn i partifinansieringen. Den moderatledda regeringen svarade då att inga åtgärder behövdes och att det inte fanns några planer på att ändra det rådande systemet. Man hänvisade bland annat till valhemligheten, vilket förstås bara var nonsens. Det står var och en fritt att skänka hur mycket pengar som helst till parti A, och samtidigt rösta på parti B.
 

I veckan skärptes tonläget i en utvärderingsrapport där Greco konstaterade att ingen av rekommendationerna var genomförda. Slutsatsen blev att ”den uppenbara motsträvigheten (...) är totalt otillfredsställande”. Och återigen höjdes röster från lagstiftning om öppen redovisning av partifinansiering, från de partier som själva valt att vara öppna med detta. Däribland Socialdemokraterna och flera borgerliga partier.

Det var alltså hotet om lagstiftning och insikten om att Moderaternas hemlighetsmakeri faktiskt skadade dem som föranledde dagens omsvängning. Det är därför rent hyckleri av Moderaternas partisekreterare att hävda att hennes parti nu tar ”ett första steg för att öka öppenheten”. Snarare kommer Moderaterna mycket sent i en match man insåg att man höll på att förlora.
 

Man ska inte heller tro att en redovisning av privatpersoners bidrag till politiska partier ger någon rättvisande helhetsbild av hur partierna får ekonomiska bidrag. Moderaterna har exempelvis ett synnerligen väloljat maskineri för att slussa ekonomiskt stöd till partikassan genom Återvalsfonden. Även andra partier har liknande konstruktioner. Huruvida de pengar som kommer partierna till del den vägen är tänkta att omfattas av den nya, utlovade öppenheten är oklart. Inte heller lär vi få veta något om pengar från företag, stiftelser och organisationer.

Dagens besked är alltså välkommet, men det räcker inte till på långa vägar för att ta Sverige ur den pinsamma klubb där vi tillsammans med San Marino, Malta och Schweiz är de enda länderna i Europa som inte reglerat i lag hur politiska partier ska redovisa sin ekonomi.