Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

DO: Liv och hälsa går före religionsfriheten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-16

Katri Linna om gränserna för religionsutövande

Fyra arbetsrättsjurister gör en pedagogisk och bra genomgång av tingsrättens dom i avstängningsärendet. De avslutar med en önskan om att jag ska klargöra hur jag ser på ”gränserna för religionsfrihetens utövande”.

Den enskildes rätt att fritt utöva sin religion slås fast i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Den gäller som svensk lag.

Den del av religionen som handlar om den personliga övertygelsen, tron som sådan, får inte inskränkas. Utövandet av religionen, det vill säga riter, sedvänjor och påbud, kan däremot inskränkas i vissa fall, men bara om det sker med lagstöd och om inskränkningarna bedöms som nödvändiga ”med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter”.

Syftet med inskränkningen måste stå i proportion till ingreppet i den enskildes religionsfrihet. Det handlar som så ofta i juridiken om att väga intressen mot varandra. Varje situation måste beaktas för sig, utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Skäl som i förlängningen har med människors liv och hälsa att göra, väger som regel tyngre än rätten att iaktta religiösa sedvänjor eller uttryck.

Låt mig ge ett konkret exempel: en man som av religiösa skäl vill bära turban kan mycket väl köra buss, men han kan svårligen jobba på ett bygge, där säkerheten kräver att alla bär hjälm.

I det aktuella ärendet visade mannen respekt för chefen i bolaget genom att lägga handen över bröstet och nicka. Han förklarade att han av religiösa skäl inte kunde ta henne i hand.

Hans sätt att hälsa påverkade inte hans möjlighet att utföra arbetsuppgifterna. Det hade inte heller någon betydelse för arbetsgivarens beslut att inte erbjuda honom praktikplats.

Trots det drog Arbetsförmedlingen in mannens aktivitetsersättning, med hänvisning till hans religion.

Religionsfriheten får konkret innebörd bland annat genom diskrimineringsskyddet. Det är inte tillåtet att behandla en person sämre av skäl som har samband med dennes religion.

Det var för att Arbetsförmedlingen brutit mot det förbudet som domstolen dömde myndigheten att betala skadestånd.

Katri Linna

Diskrimineringsombudsman

Följ ämnen i artikeln