Nu måste vi stoppa lidandet i Jemen
Debattörerna: Liv hänger på en skör tråd
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-09-05
DEBATT. Saleh, fyra månader, kämpar för sitt liv som akut undernärd på sjukhuset i Al Hudaydah. Medan konflikten härjar i landet, har hans mamma Nora, 22 år, inte tillräckligt med pengar för att köpa mat och vatten åt sina sex barn.
I dagens Jemen är trippelhotet konflikt, kolera och hunger förödande för 21 miljoner människors liv. Landet står inte bara värd för världens största hungerkris, men även det värsta utbrottet av kolera som redan drabbat 500 000 människor.
Jemens kris är orsakad av människan. Den trappas upp av en konflikt vars taktik orsakar ytterligare lidande för civila, och förstör livsuppehållande institutioner. Koleran har nu nått närmast varje provins i landet och har redan dödat 2000 människor. Av dessa är minst 40 procent barn. Det nedbrutna hälsovårdssystemet går på knäna medan det försöker tampas med utbrottet. Samtidigt lider sjukhus och kliniker brist på personal, medicin och utrustning.
I denna konflikt, som i så många andra, är det de civila som drabbas värst.
Sedan mars 2015 har Förenta Nationernas kontor för mänskliga rättigheter dokumenterat 13 829 civila offer, varav 5110 dödade och 8719 skadade. Det verkliga antalet är troligen mycket högre.
Miljontals människor har sett sina hem, skolor, marknader och städer förstöras av bomber och skottlossning, och tvingats fly för sina liv mot en osäker framtid. Hälften av Jemens sjukhus och kliniker har förstörts eller stängts.
Jemens ekonomi decimeras av obefogade begränsningar av flödet i kommers och humanitär hjälp. Infrastrukturen, kritiskt viktig för varutransporten, har skadats. Sjuttio procent av företagen har upphört att fungera. En miljon civila funktionärer har inte fått lön på över tio månader, även om pengarna har gjorts tillgängliga av Centralbanken. Två miljoner barn har tvingats lämna sina skolor, och vi riskerar nu en förlorad generation. Nivån på sexuellt och könsbaserat våld har stigit dramatiskt.
Trots dessa otroliga utmaningar har 122 humanitära organisationer – varav två tredjedelar är nationella NGO’s – trappat upp sin hjälp och bistår nu människor i varje provins i Jemen. De når ut till 4,3 miljoner människor med livsmedelshjälp varje månad.
Men det är inte nog. Vi uppmanar till fyra huvudsakliga åtgärder för att öka hjälpen och se till den når ut till dem som mest behöver den.
Först, för att skydda liv, måste humanitära organisationer beviljas obehindrat tillträde för att nå ut till de mest sårbara.
Säkerhetsrådet upprepar sitt kall för att alla parter i konflikten ska bevilja säkert, obehindrat tillträde och respektera internationell humanitär lagstiftning. Som säkerhetsrådets medlemmar betonat den 12 juli, är det nödvändigt att alla parter omsätter ord till gärning. Biståndsarbetare som försöker lindra nöd och nå ut med livsviktig hjälp, får inte bli måltavlor för stridigheterna. Även krig har regler, och ledarna för de stridande parterna måste göra ett bättre jobb för att respektera dem.
För det andra måste internationella bidragsgivare leva upp till sina löften.
I april 2017 stod Sverige, Schweiz och Unocha värdar för en kriskonferens för Jemen. Konferensen öppnades av FN:s generalsekreterare António Guterres, och under konferensen utlovades generöst 1,1 miljarder dollar. Tre fjärdedelar av denna summa har utbetalats. Däremot uppskattas behoven nu till 2,3 miljarder på grund av koleran. Detta gör att vi står inför en finansieringsklyfta på 60 procent.
Denna klyfta är en fråga om liv och död.
FN:s livsmedelsprogram WFP, vars mål är att nå ut med mat till 7 miljoner hungriga, kommer att stå inför avbrott i matutdelningen inom en månad om inte mer pengar fås in. Biståndsorganisationer måste nu omorientera sina värdefulla resurser för att bekämpa koleran, något som hotar kampen mot hungern. Liv hänger på en skör tråd – vi har ingen tid att spilla.
För det tredje måste konfliktens alla parter säkra att inga hinder finns för import av kritiskt viktiga varor till Jemen, som livräddande mat, mattillskott och medicin.
Det är av yttersta vikt att Al Hudaydahs hamn, som är den största inkörsporten för landets import av humanitära varor, hålls öppen och trygg. Begränsningar för de civilas fria rörlighet måste också avlägsnas, och Sana’as internationella flygplats och Jemens luftrum måste öppnas. Människor har dött bara på grund av att bistånd och den hjälp de behöver inte finns tillgänglig i landet.
Slutligen kommer lidandet inte att ta slut om inte konflikten löses.
Behovet av fred har upprepats av FN:s generalsekreterare och alla medlemmar av FN:s säkerhetsråd. Vi uppmanar alla parter att göra sitt yttersta för framsteg mot en inkluderande, fredlig lösning där även kvinnor deltar i hela processen.
Jemens folk har lidit tillräckligt – vi måste anstränga oss till det yttersta för att säkra livräddande hjälp och skydd för de 21 miljoner som utgör över tre fjärdedelar av Jemens befolkning. Det är vårt kollektiva ansvar att göra allt vi kan för att sätta stopp för deras lidande.
Stephen O’Brien, undergeneralsekreterare för humanitära frågor
Margot Wallström, Sveriges utrikesminister
Didier Burkhalter, Schweiz utrikesminister
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.