Rättviseförmedlingen gynnar 08-vänstern
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-10-15
Robert Hannah (FP): Kulturministern bör genast avsluta samarbetet
DEBATT. Rättviseförmedlingen fick i våras uppdrag av kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) att mot betalning hjälpa Kulturdepartementet bredda urvalet inför att platser i departementets styrelser och insynsråd ska tillsättas. Kulturministern ansåg att de flesta personer som hade uppdrag i deras insynsråd och styrelser hade för liknande bakgrund.
I veckan publicerade Rättviseförmedlingen stolt sin lista på 334 namn som man har valt ut baserat på tips från människor i förmedlingens nätverk. På ett pompöst sätt framför medier fick ordförande i Rättviseförmedlingen sätta upp en tavla på kulturministerns kontor. Det är Rättviseförmedlingens mening att dessa 334 personer ska ha makten att bestämma över Sverige framtida kulturpolitik. De menar att dessa personer skulle kunna förbättra och vidga kulturpolitiken då de dessa 334 personer har kompetenser som i dag saknas i de styrelser och insynsråd som ligger under Kulturdepartementet.
Listan är ett typexempel på hur kompisrekrytering går fel. De 334 namnen representerar främst kunskaper och åsikter som finns inom Stockholms kulturvänster. Just den kulturelit som redan i dag har alltför stor makt över svensk kulturpolitik. Rättviseförmedlingens lista förstärker en redan etablerad maktställning i stället för att bredda representationen.
Listan som Rättviseförmedlingen och kulturministern så stolt marknadsför är varken rättvis eller representativ för den kompetens som finns inom kultursektorn i Sverige. 312 av de 334 nominerade personerna har uppgett bostadsort i Sverige. Av dessa 312 namn som ny pryder kulturministerns vägg är 227 personer från Stockholmsregionen. Det är 73 procent av de nominerande personerna.
Jag tvivlar starkt på att 3 av 4 av alla de mest kompetenta personerna inom kulturområdet bor i Stockholmsområdet. Makten över kulturen koncentreras tack vare Rättviseförmedlingen orättvist till människor som bor i Stockholmsregionen.
Utöver listan ska Rättviseförmedlingen även utbilda tjänstepersonerna på Kulturdepartementet i hur de kan arbeta med att bredda sina urvalslistor på egen hand. Det är högst orimligt att en organisation med ett sådant snedfördelat Stockholmsfokus ska få en sådan maktställning hos Regeringskansliet.
Åsiktsmässigt går Rättviseförmedlingen i vänsterns ärende. Av de 334 namnen som nu pryder kulturministerns vägg tillhör majoriteten vänstern, såsom Athena Farroukzadeh, Sara Abdollahi och Nabila Adbul Fattah. Personer som öppet har andra politiska hemvister lyser med sin frånvaro. Det är inte svårt att förstå att en organisation som påstår sig vara opolitisk bunden, men som i realiteten är vänstervriden, hellre nominerar vänsterorienterade personer till uppdrag.
Men värst av allt är trots allt Rättviseförmedlingens dubbelmoral. Föreningen rasar vanligtvis mot "kompisrekrytering" och har som mål att bredda urval så att fler kommer till tals. Men med denna lista har blivit uppenbart att de ägnar sig åt samma kompismentalitet som de företag och organisationer som de själva kritiserar. Rättviseförmedlingen går så lång att de har nominerat sin egen VD, en styrelseledamot, deras produktionsledare och ledaren för deras egen DJ-skola.
Rättviseförmedlingen har gjort ett uselt jobb i deras rekrytering och jag anser inte att deras lista ska ligga till grund för vilka personer som ska ingå i Kulturdepartementets insynsråd och styrelser. Rättviseförmedlingen har tilldelats en oproportionerlig stor makt och deras lista gynnar enbart Rättviseförmedlingens personal och deras vänner inom Stockholmsvänstern.
Jag anser att Kulturministern genast bör avsluta samarbetet med Rättviseförmedlingen. Svensk kulturpolitik förtjänar fler företrädare än de som bor i Stockholm och är vänster ideologiskt.
Robert Hannah
Riksdagsledamot (FP) för Göteborg