Möten utan åldersgräns
Anders Carlberg: Unga behöver andra vuxna än sina föräldrar
Den stora generationsklyftan hotar demokratin. Ungdomar saknar i dag kontakter med andra vuxna än sina föräldrar. Många har bara tillgång till en förälder. När det är dags för ungdomarna att frigöra sig finns inga vuxna alls att lära av.
Med hjärtat i den gamla folkrörelsen och med fötterna i dagens verklighet föreslår jag följande:
Anhöriggrupper
Över 1 miljon människor i Sverige har vuxit upp i missbruksmiljöer. Det kan bli ett oläkt sår hela livet. Jag har två vänner som först nu, 20 år efter deras fäders död, gått till en så kallad anhöriggrupp för att få hjälp. ”Det är det bästa vi gjort”, berättar de.
En ny värnplikt
Alla ungdomar mellan 16 och 20 skall medverka i 6 månaders plikttjänstgöring (alternativt 3+3 månader, två somrar i rad) inom försvaret, vården, skolan, föreningslivet, barnomsorgen eller annan för samhället viktig funktion. Det skulle ge ungdomar i Sverige en kontakt med samhället i övrigt. Och en första, kanske avgörande, kontakt med en viktig del av arbetsmarknaden.
Klassmorfar och föreningsfarmor
Äldre skall stimuleras till att hjälpa till i skolor, föreningslivet och barnomsorg. För många barn kan det bli den första kontakten med äldre. Tänk om Sveriges 600 000 friska pensionärer bestämmer sig för att medverka i en sån här verksamhet.
Nöjen och mötesplatser
Det borde vara en rättighet för ungdomar mellan 13 och 18 att erbjudas ett rikt utbud när det gäller nöjen och träffpunkter. Särskilt fredag- och lördagkvällar.
Busen till ordningsman
Verksamheter som Lugna Gatan, Kris (Kriminellas revansch i samhället) med flera har visat sig framgångsrika att ta tag i ungdomar som hamnat snett i samhället. Arbetet bygger på den gamla erfarenheten att göra ”busen till ordningsman”. En kunskap som fanns hos många gamla kloka folkskollärare. Målet bör vara att ha en Lugna Gatan och Krisverksamhet i varje bostadsområde och skola.
Generationsmöten
Tänk om alla ungdomar som fyller 13 år valdes in i en kvinno- respektive mansgrupp bestående av 4 generationer. 13–20, 20–40, 40–60 och 60 och uppåt. 10–20 personer från varje åldersgrupp. Varje månad kunde gruppen behandla ett tema som återkommer varje år.
I januari skulle man kunna diskutera kultur. Läsa Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij, tillsammans lyssna på hiphop, rock, soul och jazz, och lära sig varför rapparna pratar som de gamla profeterna.
Se filmen ”Troja” med Brad Pitt och jämföra med Iliaden. Diskutera Agamemnons dåliga ledarskap och Odysseus sociala kompetens. Ett annat år kan man diskutera varför Mae West, Marilyn Monroe och Madonna ser likadana ut.
I februari kan man diskutera familjen och relationen mellan unga och vuxna. Varför man måste frigöra sig från föräldrarna i tonåren. Varför mammor har så svårt att släppa sina söner. Läsa myten om Akilles och hans mammas grepp om hälsenan. Och varför papporna fortfarande, symboliskt sett, laddar hagelbössan när friarna dyker upp.
I mars kanske läsa sagan om ”De röda skorna” som kan tolkas som en berättelse om girighet, missbruk, självsvält och kroppsfixering. Se filmen ”Stjärnornas krig” och diskutera varför 8-åringar älskar en film där hjältens främsta fiende är hans egen far Darth Vader (en omskrivning av Dark Father).
I april skulle man kunna diskutera förebilder i historien. Ett år kanske man koncentrerar sig på att återupprätta kvinnan i historien och mannen i samtiden. Hur många känner t ex till att Mohammeds andliga rådgivare var hans hustru Khadija. Att Maria Magdalena troligtvis var Jesus främsta lärljunge och att Drottningen av Kievriket, Ingegärd troligtvis var en av 1000-talets främsta politiker och dessutom dotter till Sveriges kung Olof Skötkonung.
I maj kanske politik, samhälle och entreprenörskap. Ett år kan det handla om Nelson Mandela, Ingvar Kamprad och Madam Curie. Ett annat år om Bill Gates, Gustaf Dalén och Fredrika Bremer.
Och så vidare.
Tänk er själva vad mycket spännande som skulle hända på dessa tusentals möten över hela landet. Och inte minst: Tänk på alla informella spännande träffar mellan de ordinarie mötena.
Generationsklyftan kommer inte att sluta sig själv. Vi måste bestämma oss för att överbrygga den. Lyckas vi med det skulle Sverige stå väl rustat inför en osäker framtid.
Anders Carlberg
Vd Fryshuset,
författare till ”Vuxna betyder allt – är vi vuxna uppgiften?” samt ”Förebilder och berättelser för hopplösare”.