Mens får inte vara ett slagträ mot kvinnor
Debattörerna: Hannahs och Amandas menskartläggning är integritetskränkande
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-10-16
DEBATT. Har du mens eller? Vi tjejer känner igen orden väl. Killarna i skolan som hånfullt slängde ur sig dem när vi vågade säga ifrån eller var emotionella.
På senare år har vi pratat mer om mens och i Sverige gör många debattörer sitt bästa för att bryta tabun kring- och öka förståelsen för mens. Öka förståelsen för humörsvängningar kopplade till menscykeln och stärka budskapet att mens aldrig får användas som en ursäkt att inte bedriva riktigt jämställdhetsarbete.
Därför kommer tillskottet till menscertifieringsdebatten från medieprofilerna Hannah Widell och Amanda Schulman som ett slag i ansiktet. På deras företag möjliggör man för dem som arbetsgivare att kartlägga de anställdas menscykler för att medarbetare och chefer ska veta vilken del av menscykeln kvinnorna på jobbet är i.
När Aftonbladet intervjuar Amanda Schulman om anledningen till det, tar hon upp exemplet att om en medarbetare säger upp sig kan chefen referera till kartläggningen och uppmuntra medarbetaren att komma tillbaka nästa veckan om hen skulle vara i ett extra emotionellt läge. För oss känns det integritetskränkande och vansinnigt. Amandas förklaring är snarare ett exempel på varför arbetsgivare inte ska tillåtas kartlägga
kvinnors menscykler då de kan användas och utnyttjas av chefer.
Vi måste förbättra kommunikationen på arbetsmarknaden där medarbetarna vågar berätta om upplevelser av menstruella problem såsom svår PMS och skapa ett öppet klimat på arbetsplatsen för att kunna minska tabun kring mens. En kartläggning riskerar istället att bli ett “har du mens eller?” på ren byråkratiska.
Det som Amanda och Hannah missar är att alla kvinnor är olika och har olika beteende och behov i olika delar av sin menscykel. Fler kvinnor än man tror har starkt PMS, vissa lider av PMDS eller endimetrios och dessa bör söka sig till sjukvården för att få hjälp av läkare inte utvärderas av sin arbetsgivare. Dessvärre är dessa sjukdomar generellt nedprioriterade
inom vården och diskuteras sällan.
Om okunniga arbetsgivare ska dra slutsatser utifrån menscykeln, trots den unika upplevelsen från kvinna till kvinna, kan konsekvenserna bli stora och bidra till fördomar om kvinnor och ojämställdhet.
Mens ska inte tystas ner och vara tabubelagd men mens får aldrig användas som ett slagträ mot kvinnor. Detta är ytterligare ett sätta att skilja på kvinnor och män på arbetsplatsen istället för att sätta individen och hens möjligheter och behov i första rummet.
Arbetsgivaren bör i stället få bättre förutsättningar för att samtala med sin arbetstagare och bygga upp relationen på valfrihet, respekt och öppenhet där det är arbetstagarens val att avslöja information kopplat till sin integritet.
Det är farligt att använda ett verktyg som kan utnyttjas för att inte ta kvinnor på allvar oavsett om de har bestämda åsikter, blir arg på en kollega eller säger upp sig från arbetsplatsen.
EU-domstolen underströk år 2017 vikten av avvägningen mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens integritet. Då rörde det genomgång av epost, privat kontakt på arbetstid eller via jobbmailen. Nu handlar det om menshavares kroppar och kartläggning av menscyklar.
Avvägningen bör vara densamma.
Vi måste sluta låta plakatpolitik inkräkta på grundläggande mänskliga rättigheter i feminismens namn. Vi vill öka förståelsen för mens och hur den fungerar. Men huruvida vi kvinnor ska behöva dela med oss av privat information ska vara helt upp till oss. Har du mens eller? Det ska både killen i högstadiet och arbetsgivaren skita i.
Louise Grabo, första vice ordförande, CUF
Evelina Reuterfors, andra vice ordförande, CUF