Rädda beteskravet så vi kan fortsätta säga ”välj svenskt kött”

Föreläsare och lärare vid Grythyttan: Lagen är ett tungt mervärde för vårt land

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 06.00

helskärm

DEBATT. Vi har varit huvudlärare eller gästföreläsare vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan under många år. Vi har alltid uppmanat våra studenter att välja svenska animaliska råvaror när de kommer ut i yrkeslivet, oavsett om de hamnar på en lyxkrog eller i ett skolkök.

Vi, liksom många svenskar, bryr oss om hur djuren som förser oss med mat har blivit uppfödda, hur de transporterats och hur de slaktats.

Vi har dock blivit oroade efter att utredningen "Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd" lämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 29 augusti.

Utredaren, tidigare landshövding Elisabeth Nilsson, har som huvudförslag att mjölkkornas lagstadgade rätt till sommarbete ska tas bort för att bönder ska få bättre konkurrensvillkor gentemot övriga EU.

Hon vill också bland annat "öka flexibiliteten" i lagstiftningen när det gäller bete och utevistelse för får och nötkreatur i köttproduktion. Allt för att svenska producenter ska slippa de djurvälfärdskrav vi har jämfört med andra EU-länder.

Den enkla uppmaningen till enskilda konsumenter och kommuner som förser äldrevård och skolor med animaliska produkter har hittills varit: Köp svenskt!

Enligt svensk djurskyddslag från 2019 ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, både fysiskt och psykiskt, och de ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende).

Dessutom kräver lagen att beteendestörningar hos djuren förebyggs.

Sverige har fortfarande överlag hårdare krav än vad EU ställer. Medan vi har krav på lösgående suggor tillåter EU åtta veckors fixering av suggor kring förlossningen.

Sverige har krav på halm till alla grisar men EU kräver inte något strömaterial alls. Det gör att grisarna blir sysslolösa och biter sönder sina kompisars svansar.

För att förhindra detta tillåter EU att man skär av grisarnas svansar, vilket är förbjudet i Sverige.

Vad gäller nötkreatur kräver vi minst två månader sommarbete, medan EU inte har några beteskrav. I Sverige krävs halm eller annat mjukt underlag för mjölkkorna att ligga på. EU har inga sådana krav.

För fjäderfä gäller inom Sverige förbud mot näbbtrimning, som EU tillåter. Näbbtrimning innebär att en del av hönornas näbbar bränns bort för att undvika att hönsen hackar på varandra.

Sverige har färre slaktkycklingar per ytenhet än EU och också krav på tuffare kontroll av uppfödarna.

Vad gäller djurtransporter har vi en maximal transporttid på åtta timmar för slaktdjur, där EU har en gräns på hela 31 timmar.

Sverige använder minst mängd antibiotika i EU till livsmedelsproducerande djur. Det gör vi för att svensk djurskyddslag förebygger skador på djuren medan många EU-regler straffar först när djurägare gjort fel.

Det kanske mest upprörande är att medan Sverige kräver att alla djur måste bedövas före slakt, tillåter EU slakt utan bedövning "i samband med vissa religiösa ceremonier".

Sådan slakt är i vissa länder helt dominerande för religiöst godkända djurslag (nötkreatur, får och fjäderfä). Djuret får strupen avskuren vid fullt medvetande så att det förblöder till döds. Metoden innebär ett utdraget dödsförlopp med lidande, smärta och ångest.

Dessa och flera andra svenska djurskyddsregler ska vi värna om och utveckla, inte avveckla, för att stärka svensk konkurrenskraft.

Vi har varken skattemässiga eller klimatmässiga förutsättningar att producera det billigaste köttet eller mjölken, om lagen är lika svag i alla EU-länder.

Låt oss fortsätta att ha god djurvälfärd som det tunga svenska mervärdet! Låt oss bygga detta på bindande lagar med statlig kontroll, snarare än på rekommendationer och subjektiva egenkontroller.

Låt oss kunna rekommendera livsmedelsstudenterna svenska råvaror av etiska skäl även i framtiden. Om i stället kortsiktig ekonomisk vinning ska styra den svenska konkurrenskraften för kött, mjölk och ägg, kommer det snart inte att finns några djurbönder kvar i landet som kan utmana övriga EU.

Wilhelm Tham, leg veterinär, professor
Marie-Louise Danielsson-Tham, leg veterinär, professor
Johan Beck-Friis, leg veterinär, universitetslärare

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.