Ordningsvakter kan inte ersätta poliser
Debattören: Den otillräckliga utbildningen måste göras mer attraktiv – för vår säkerhets skull
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-08-11
DEBATT. När polisen inte längre kan närvara för att skapa trygghet sätts allt oftare ordningsvakter in. Den senaste tiden har medierna rapporterat om att fler och fler kommuner ser sig tvungna att hyra in bevakningsföretag och om hur kostnaden för ordningshållningen därmed flyttas över från staten till kommunerna.
Tidigare under sommaren föreslog Moderaterna att det ska bli ännu lättare att sätta in ordningsvakter i det offentliga rummet och att dessa ska förses med större befogenheter än i dag. Om förslagen blir verklighet kommer utvecklingen att fortsätta.
Genom historien, och även nu, har ordningsvakter ofta satts in för att täcka upp för en bristande polisiär närvaro. Lösningen har alltid framställts som tillfällig, men har sällan gått att rulla tillbaka – bland annat eftersom polisbristen är så gott som kronisk. Men är ordningsvakter en bra lösning på polisbristen?
Ordningsvakter har gått en kurs på endast 80 timmar, alltså långt ifrån de två och ett halvt år som en polis i yttre tjänst har studerat, men förfogar ändå över långtgående polisiära befogenheter.
Ordningsvaktsutbildningen saknar såväl praktik som tid för eftertanke. Omedelbart efter avslutad utbildning är ordningsvakter förordnade att börja arbeta i svåra miljöer som nattklubbar, kollektivtrafik och centrala städer. Eftersom även ordningsvakt är ett bristyrke får de som vill jobb direkt.
Att utbildningen är otillräcklig menar många sakkunniga jag har intervjuat – såväl inom och utom polisen som bland ordningsvakterna själva. I stället är det helt avgörande med vilka kollegor en nyutbildad ordningsvakt hamnar.
Den som inte får erfarna kollegor vid sin sida kommer i stort sett inte att kunna hantera farliga och berusade personer på ett korrekt sätt bättre än vem som helst. Den som inte får goda förebilder riskerar att dras med av en negativ kåranda.
Att utbildningen ändå inte förlängs har flera grunder. Dels är den egenfinansierad – yrket blir alltså oattraktivt om kostnaden är för hög för den enskilde. Dels saknar polisen, som utbildar ordningsvakterna, personalresurser att avsätta för längre kurser – fastän man vet att det skulle behövas.
Om antalet ordningsvakter ska öka i snabbare takt kommer allt fler ordningsvakter oundvikligen att hamna med oerfarna kollegor och därmed gå miste om den oreglerade, men nödvändiga, praktiska introduktionen till yrket.
Det kommer att leda till att såväl ordningsvakterna själva som allmänheten utsätts för risker i form av bland annat farlig arbetsmiljö och bristande rättssäkerhet.
Om ordningsvakterna, som för övrigt är en världsunik lösning, ska bli fler i snabbare takt krävs bättre utbildningsresurser inom polisen och en förlängd utbildning som gör att ordningsvakterna inte är helt utlämnade till att hamna i ett bra sammanhang.
Men ordningsvaktsyrket måste också liksom polisyrket göras mer attraktivt – enligt polisen finns nämligen inte fler kvalificerade sökande än vad som nu utbildas. Den som ropar efter fler ordningsvakter måste alltså ha mer att locka sökande med än i dag.
Kolbjörn Guwallius
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.