Backa – beslutet kan strida mot grundlagen
Replik från försvarsadvokater om att intagna inte ska få ta emot pengar utifrån
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-03-02
DEBATT. I förra veckan fattade Kriminalvården beslutet om att helt stoppa anhörigas och andras möjlighet till insättning av pengar till de som är häktade eller avtjänar straff på anstalt.
Många anhöriga har hört av sig och är oroliga för hur deras kontakter med intagna familjemedlemmar ska se ut i framtiden. Som försvarsadvokater med daglig kontakt med klienter på häkten och anstalter, vet vi att oron delas av de intagna. Det är ett allvarligt beslut med långtgående konsekvenser.
Kriminalvården motiverar beslutet med att det krävs kontroll över privata insättningar till myndighetens konton, med hänvisning till reglerna om penningtvätt. Men en sådan kontroll har redan funnits då personer som velat lämna in kontanter på häktena har behövt legitimera sig, och då pengarna annars har överförts genom banköverföringar. Skulle det ha funnits ett förstärkt behov av kontroll måste det rimligen ha funnits andra lösningar än att totalt strypa de intagnas möjlighet att ta emot pengar.
Att de allra flesta häktade nu tvingas klara sig på endast 90 kronor per vecka innebär en stark begränsning av möjligheten att köpa telefonkort och frimärken. Tillgång till telefonkort och frimärken är den enda möjligheten för intagna att ha kontakt med omvärlden.
Utan egna pengar kan det bli omöjligt för intagna att upprätthålla en nära relation till sina anhöriga och andra utanför häktet och anstalten, vilket kan strida mot Europakonventionens rätt till respekt för privat- och familjeliv.
Av Regeringsformen, som är Sveriges grundlag, framgår dessutom att ingrepp i enskildas personliga och ekonomiska förhållanden ska meddelas i lag, inte genom beslut av Kriminalvården. I häktes- och fängelselagen anges att intagna får ta emot personliga tillhörigheter, vilket omfattar pengar. Den här rätten har nu Kriminalvården helt tagit bort.
Kriminalvården anser att beslutet handlar om verkställighet av myndighetens uppdrag, alltså en mindre tillämpningsfråga, som inte behöver meddelas i lag. Men hur kan det vara en mindre tillämpningsfråga om möjligheten att ta emot pengar helt tas bort?
Det är svårt att vara intagen på anstalt och i häkte sitter personer som ska betraktas som oskyldiga. Det är djupt oroande att beslutet verkar fattas utan en ordentlig konsekvensanalys, då fängelselagen och häkteslagen uttryckligen stadgar att verkställigheten ska utformas så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas.
Beslutet har redan föranlett ett stort antal JO-anmälningar. Som försvarsadvokater hoppas vi att Kriminalvården på egen hand ändrar sitt beslut. Om inte detta sker förutsätter vi att JO skyndsamt utreder frågan, då det är ett beslut som både kan vara i strid med svensk grundlag och innebära en kränkning av de intagnas mänskliga rättigheter. En ordning som från vårt perspektiv är helt oacceptabel i en rättsstat.
Anna Dahlbom Langley, försvarsadvokat
Linus Gardell, försvarsadvokat
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Texten är en replik. Läs hela debatten här
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.