Rätt att intagna inte ska få pengar utifrån
Kriminalvården: Vi kan inte acceptera pengar från kriminell verksamhet på våra anstalter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-02-28
DEBATT. Vi förstår att beslutet om att ta bort möjligheten för personer utifrån att sätta in pengar till intagna i häkten och i anstalter väcker reaktioner.
Poängen är att det system som vi har haft, gör att pengar från kriminell verksamhet riskerar att komma in till våra häkten och anstalter. Det kan vi aldrig acceptera.
Vi inser att beslutet att stoppa insättningar till de intagna begränsar deras ekonomi jämfört med tidigare och vi har noga gått igenom vilka konsekvenser det får i häkten och i anstalter.
Vi anser att de bidrag och ersättningar som de intagna får av Kriminalvården är tillräckliga. I de fall intagna har utgifter som går utöver det vanliga, som till exempel en resa vid permission, så är det möjligt att ansöka om extra bidrag från Kriminalvården.
Vid ett första påseende kan det verka som att det handlar om små summor som per intagen, sätts in utifrån, på Kriminalvårdens konto. Men sammantaget blir det nästan 70 miljoner kronor per år som därmed förlorar sin spårbarhet.
Vi lever i ett samhälle med mindre kontanter och i samband med att Kriminalvården började undersöka möjligheten att ge de intagna tillgång till betalkort, upptäckte vi att vårt gamla system inte är förenligt med bankernas regler kring åtgärder mot penningtvätt.
Det är ett regelverk som har skärpts efterhand.
I svensk kriminalvård får intagna husrum, mat, kläder, receptbelagda mediciner, hygienprodukter och fria telefonsamtal till sin advokat. Vi arbetar också ständigt utifrån ett barnperspektiv. Därför får intagna i anstalt och i häkten fritt ringa sina barn en gång i veckan. En intagen får också fritt bjuda sina barn på fika när de kommer på besök, liksom mat om besöket är längre.
I anstalt har man rätt till sysselsättning som studier, behandlingsprogram och arbete som ger ersättning. En intagen tjänar 13 kronor i timmen, vilket ger upp till 390 kronor i veckan. Den som är häktad, och inte kan erbjudas sysselsättning, får 90 kronor i veckan i häktesbidrag.
De här pengarna behöver alltså inte läggas på varken mat, kläder, husrum eller hygienprodukter. Vad ersättningen används till bestämmer den intagne själv.
Ett telefonkort för att ringa fler samtal till sina barn och anhöriga kostar från 20 kronor. Kostnaden för att ringa inom Sverige från Kriminalvården är 35 öre per minut både till fasta telefoner och mobiler. Ett samtal på 20 minuter kostar därmed 7 kronor.
Den som är intagen i anstalt eller sitter häktad kan också välja att köpa extra mat och godis i kiosken. En del väljer att handla tobak, eller så kan man spara en del av pengarna till efter frigivningen, vilket flera intagna gör.
Pengarna räcker inte till några stora utgifter, men minimisumman 90 kronor i veckan ligger i linje med Socialstyrelsens norm för försörjningsstöd. Det är samma nivå som för dem som lever på försörjningsstöd utanför Kriminalvården, när grundläggande behov som boende, mat och kläder är tillgodosedda.
Lennart Palmgren, chef för anstalt, häkte, Kriminalvården
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.