Inför ett högsta pris på mjölk och mjöl
Debattör: 5 sätt politiker kan hjälpa privatekonomin
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-08-12 | Publicerad 2022-08-11
DEBATT. Plånboken kan bli en central fråga i valrörelsen. Svenska folkets köpkraft urholkas i ett rasande tempo när realinkomsterna faller samtidigt som energipriserna, inflationen och räntekostnaderna ökar.
Exempelvis en barnfamilj med bostadslån på tre miljoner i en villa i Stockholm får ställa in sig på att tappa cirka tio tusen kronor per månad i köpkraft.
Risken är att många kommer att tvingas lämna sin bostad, samtidigt som konsumtionen minskar och fler blir arbetslösa.
Vad vill de politiska partierna göra för att vanliga medborgare inte skall behöva lämna sina hem och kunna upprätthålla en försvarlig levnadsstandard?
Vad som kommer göra oss fattigare:
- Elpriset. Historiskt har priset varit cirka femtio öre per kWh i hela landet, men steg kraftigt i slutet av förra året med stora skillnader mellan södra, och norra Sverige. Priset är nu tre kronor per kWh för fjärde kvartalet 2022 i Mellansverige och i södra Sverige, närmare fem kronor per kWh.
För de närmare miljoner med villa eller lägenhet med elvärme innebär detta en extra kostnad på upp mot 4000 kronor per månad, för en normal förbrukning på 20 000 kWh i mellan Sverige och än mer i de södra landsdelarna. - Inflationen. Inflationen steg till 8,5 procent i juni, enligt SCB. Enkelt uttryck har pengarnas värde minskat. Det innebär att en vanlig barnfamilj har fått en minskad köpkraft på uppskattningsvis 1000 kronor per månad.
- Räntorna. Att bekämpa inflationen med ökade räntor verkar vara riksbankers främsta vapen. Från noll ränta till kanske tre procent i början av 2023 innebär att bolåneräntorna troligen ökar med tre procent. För ett bolån på tre miljoner kronor innebär det ökade nettokostnader på 5000 kronor per månad.
- Elektrifieringen. Politiskt tycker alla partier att Sverige bör fördubbla sin elproduktionskapacitet och bygga nya elintensiva industrier, vilket kan komma att kosta alla löntagare och pensionärer flera tusen kronor per månad.
Vad kan politikerna göra? Det är en fråga som partierna måste svara på nu inför valet och inte hänvisa till drömmar om nya kärnkraft eller havsbaserade vindkraftsverk om några decennier.
Några exempel på politiska åtgärder som på kort sikt kan minska konsumenternas kostnader:
- Begränsa exporten av el. Exporten innebär miljardvinster för elproducenterna och miljardförluster för konsumenterna.
- Avskaffa privatkonsumenternas skatter på el, vilket vid ett elpris på tre kronor per kWh för en konsument med 20 000 kWh per år innebär cirka 19 000 kronor per år i minskade kostnader.
- Inför stopp för hyreshöjningar under en tid eller hela kommande mandatperiod. Med ökade driftskostnader och räntor finns risk att fastighetsägare kommer att kräva stora hyreshöjningar.
- Inför ett högsta pris och eller ta bort momsen på ett antal baslivsmedel exempelvis mjölk och mjöl.
- Halvera bankernas vinstmarginal på privata bolån exempelvis genom statliga obligationer och eller genom att göra den statliga banken, SBAB, till ledstjärna med minimala krav på lönsamhet.
Åke Modée, affärsutvecklingskonsult som har arbetat med strategisk forskningsplanering på STU
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.