Låt Annie Lööf bli vår nästa statsminister
S-toppen: Nu krävs en samregering mellan S, C, L och M
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-09-13
Det parlamentariska läget ger för oss socialdemokrater en möjlighet till självkritik, att visa på vår samhällsbärande roll och kraft att bygga ett nytt socialdemokraterna som kan vara en ledande kraft i framtiden.
Valet 2018 och den mandatperiod vi socialdemokrater nu lämnar bakom oss, bör mana till en stor portion självkritik. Hur kan det vara så att vi med nästan 200 små och stora förbättringar, måste inleda valrörelsen med ett opinonstapp på ca 30 procent av vår väljarbas, innan vi under den sista månaden kan räta upp och landa på ett valresultat som inte är bra – men inte totalt haveri?
Förutom vår oförmåga att kommunicera alla de förbättringar som vi fått igenom, föll vi igenom kring frågorna inom främst migration, försäkringssystem och polis, med lag och ordning som följd.
Det är frågor som vi i vår valfilm sa att man måste visa både hårda och mjuka tag i. Där landade vi i en högerkonservativ retorik väldigt nära M och SD, vilket inte alls blev den triangulering som man kanske avsåg utan snarare fungerade som en bekräftelse på deras politik. Sannolikt tappade vi väljare till vänster och kanske också till C. Och vi vann inget från SD.
Detta val av strategi är ett misslyckande i sig men också att det gjorts på bekostnad av de svagaste i samhället, vilket sannolikt är något som historien kommer se frågande på. Flyktingar som söker skydd, brottsoffer eller handikappade och sjuka som behöver stöd.
Vi måste också besitta bättre ledarskap som styr upp myndigheterna som jobbar med dessa viktiga frågor. Ur dåligt fungerande myndigheter ökar misstron för ett fungerande samhälle. Även politikerföraktet ökar.
Det är då det är dags att visa på vår samhällsbärande roll. Väljarna har sagt sitt och de har fördelat sina röster över flera olika partier av olika skäl. För att visa respekt för huvuddelen av rösterna, krävs att Socialdemokraterna bildar en samregering med primärt mittenpartierna men också
Moderaterna.
Om vårt bidrag till en sådan regering är att vi tar hand om det vi spurtade valet på, välfärden, så kan övriga Allianspartier ta över de områden där de har sina nischfrågor.
Självklart ska den partiledare som på allvar stått upp för demokratin och som ideologiskt kan vara en sammanhållande länk i en sådan regering vara den som blir statsminister. Det är Annie Lööf och i dessa tider krävs Sveriges första kvinnliga statsminister.
Vi kan fortsätta detta moras av kohandlande kring vår politik och väljare på marginalen men går vi ihop och tar ansvar, kommer det hela Sverige till gagn. Det är också ett av de steg som kan leda till att vi återupprättar förtroendet för oss politiker. Det är ett första steg att börja vinna tillbaka alla missnöjesröster.
Om varje parti får fokusera på sina kärnfrågor, stärks man i sin ideologi och kan också synliggöra vilken konkret nytta man bidrar med. Att någon fraktion ska klamra sig fast vid makten, tillsätta ministrar som inte är 100 procent förberedda för uppgiften och sprida sin energi på för många områden, är inget alternativ utan kommer leda till att Sverige fortsätter att trampa vatten politiskt.
Vi lever i en tuff tid med många utmaningar. Vi ska inte behöva ett världskrig för att sätta oss tillsammans och stärka upp landet inför den framtid som väntar. När denna mandatperiod går mot sitt slut, har samtliga partier fått visa prov på statsmannaskap men också hur man löser de problem som medborgarna idag upplever.
Eran av de taktiserande politikernas tid bör nu vara förbi, den har bara lett till låsningar, otydlig riktning för landet samt politikerförakt. Låt problemlösarna och samhällsbyggarna ta vid.
För oss inom S innebär det att fortsätta att följa med i utvecklingen i de klassiska höger- och vänster frågorna. Men för att bli ett parti att räkna med i framtiden, är det i skalan mellan globalister och traditionalister som arbetet ligger.
Det räcker att fråga dagens tonåringar, så vet man vilken framtid vi måste vara redo för.
Sebastian Merlöv, s-ordförande Lomma Arbetarekommun
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.