Detta är förslag som förhoppningsvis leder någon vart
Aldrig tidigare har så många hatbrott mot romer anmälts som nu.
Inte minst polisen har anledning att lyssna på kommissionen mot antiziganism, som i dag lägger fram fem förslag för att få stopp på kränkningarna.
Smällen var så kraftig att den fick fönstret i mitt kök att skaka.
På Ica på andra sidan gatan fick jag veta vad som hade hänt: en skitstövel hade slängt ett knallskott mot Maria, en ung rom från Rumänien som brukar sitta utanför butiken och tigga.
Hon var chockad och rädd, men fysiskt oskadd. Någon tog hand om henne. Någon annan ringde polisen. Det tog över en timme innan en patrull kom.
Skitstöveln behövde med andra ord inte oroa sig för att åka fast.
I dag publicerar Kommissionen mot antiziganism rapporten ”Agera mot antiziganistiska hatbrott”. En rapport som presenteras på DN Debatt och som inte innehåller några uppseendeväckande nyheter.
Anlagda bränder mot tältläger. Sparkar, slag, spottloskor. Barn som får höra att de är ”jävla zigenarungar”. Alla som hjälpligt hänger med i tidningar, radio och tv vet hur det ser ut.
Vi har viktiga lärdomar att dra av den annat än smickrande svenska antiziganistiska historien, inte minst med tanke på att besökande EU-medborgare har blivit nya måltavlor.
Statistik om hatbrott har i Sverige förts sedan 1993. Aldrig tidigare har BRÅ identifierat så många anmälningar med antiromska motiv som i fjol. 290 stycken, en ökning med 23 procent jämfört med året innan.
Utvecklingen är djupt oroväckande, men inte omöjlig att bryta.
I rapporten som kommissionen konstateras att det svenska juridiska systemet för att bekämpa hatbrott – lagrummen om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering samt straffskärpningsregeln – är tillräckligt.
Problemet är arbetet med tillämpningen av paragraferna, som inte sällan lämnar en hel del övrigt att önska.
Kommissionen lägger därför fram fem förslag, som framförallt polismyndigheten har anledning att studera noggrant.
Som till exempel att polisen ska prioritera den här sortens hatbrott högre. Under de senaste åren har tolv procent av anmälda olaga hot lett till åtal. Motsvarande siffra för den här sortens brott med antiromska motiv är en procent. Skillnaden är besvärande.
Kommissionens undersökning visar att kunskapen måste bli bättre. I över hälften av de analyserade anmälningarna hade polisen inte lyckats identifiera hatbrottsmotiv. Det är oacceptabla siffror.
Insatser bör även göras för att öka förtroendet för polisen. Romers inställning till polisen är traditionellt ofta skeptisk, vilket delvis har att göra med att ordningsmakten i det förflutna inte sällan deltagit i att fördriva dem. Skånepolisens olagliga massregistrering har inte gjort saken bättre.
Kommissionen föreslår att polisen anställer personer med romsk språk- och kulturkompetens, i sin dialog med romer oftare träffar kvinnor och barn – som tycks vara mer utsatta för hatbrott än män – samt att polisen blir bättre på att agera korrekt och förtroendeingivande mot besökande EU-medborgare, som i sina hemländer ofta har skäl att misstro myndigheter.
Detta är kloka förslag. Detta är förslag som förhoppningsvis leder någon vart. Att det i Sverige år 2016 finns barn som inte vågar vistas utomhus är en skam för oss alla.