Olle Ludvigsson är göteborgarnas röst
Jag är bara lätt bakfull när jag tar fyrans buss till Hornsgatan för att rösta.
Vallokalen är inhyst i någon svampig högstadieskola och jag anvisas in i ett litet rum.
Bakom ett bord sitter tre allvarliga valarbetare, en kvinna och två män, som jag en kort stund misstar för Idol-juryn.
Det luktar nyvässad blyertspenna.
Nu står jag bakom ett skynke. Det är min tur att göra skillnad. Helst i tid hem till tennisen.
Jag bläddrar bland valsedlarna. Andranamnet hos sossarna: Olle Ludvigsson.
Fnisset bubblar i bröstkorgen. Några dagar tidigare har jag sett ett youtube-klipp från ett torgmöte med socialdemokraten Olle. Han kallar sig göteborgarnas röst i EU och det såg verkligen ut som att han var i Göteborg: snålblåst och regn, rundgång i mikrofonen.
Allt är Barack Obamas fel. Det var förra hösten som svenska politiker for i skytteltrafik över Atlanten för att studera den amerikanske ledarens succéartade valkampanj.
Sedan kom de hem och berättade med rosiga kinder om Obama-effekten. Ingen visste riktigt vad den innebar. Men den involverade Youtube. Och där skulle ungdomarna finnas.
Där och hos Piratpartiet. Det är ett parti som struntar i massarbetslöshet och klimatfrågor. Men de vill väldigt gärna se Tom Hanks nya film gratis. Det vill även ungdomarna. Se gratis film.
Och ungdomarna vill politiker nå.
Det är då man är glad över att man inte är centerpartist.
Centern, detta bonnigaste av bonniga partier, med rötter i Bondeförbundets Falköping, Sveriges näst kotätaste kommun.
Jag har en barndomskompis som var centerpartist ett tag. Bara för att det skulle vara enklast att göra karriär där. Han kommer också från Falköping. Numera jobbar han med riskkapital i Schweiz. Kanske bäst det.
Men nu finns något som heter Stureplanscentern.
Jag har hittills inte fått några indikationer på att det är ett ironiskt namn.
Bilden är busenkel. Ut med skördetröskor och jordbruksbidrag. In med vodkasponsrade plastpattar och fyllesvettiga vimmelbilder.
Det gillar ungdomar.
Nu står jag bakom ett skynke. Jag tänker på Olle Ludvigsson. Han var nog aldrig inbjuden till Blondinbellas 18-årskalas. Men han finns på Youtube. Fem personer hade sett klippet från torgmötet. Jag blev den sjätte.
Vi är Olle Ludvigsson-effekten. Alla sex.