Elinor tog priset - äntligen!
Det var på tiden.
Om vi bara tar de senaste tio åren så har pristagarna i ekonomi lystrat till namn som:
Paul, Leonid, Edmund, Robert, Finn, Robert, Daniel, George, James och Gunnar.
Och så nu äntligen – en Elinor.
Elinor Ostrom, två o utan prickar, är den första kvinnan någonsin som har belönats med Nobelpriset i ekonomi.
Vad är det då för särskilt med ekonomi?
Vad är det för märkvärdigheter som har hållit de kvinnliga forskarna borta från både priserna och pengarna?
Varför har det varit så trögt i portgången för kvinnor som har forskat i ekonomi?
Så här ser ju statistiken ut för de andra priserna:
Fredspriset: 12 kvinnor.
Litteratur: 12 kvinnor.
Medicin: 10 kvinnor.
Kemi: 4 kvinnor.
Fysik: 2 kvinnor.
Ekonomi: 1 kvinna.
Ett svar är att pengar alltid har varit en bristvara för kvinnor. Och är det så än idag.
Det är inte kvinnor som äger pengarna och styr över jordens resurser. Det är inte heller kvinnor som har suttit i prisnämnderna.
Ett annat svar är att det inte är kvinnor som lagt upp riktlinjerna för vad som kallas för vetenskap. Och de flesta vetenskaper har präglats av mäns sätt att tänka och värdera. ”Kvinnorna har inte haft så många år på sig, säger Jörgen Weibull, professor i nationalekonomi, som i många år var ledamot i kommittén för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. ”Det första Nobelpriset i ekonomi delades ut först 1969 och då var det få kvinnor som forskade i ämnet. Det har varit en trög process. Det har tagit lång tid för kvinnorna att etablera sig. Och deras forskning måste ju också visa sig hålla måttet.”
Först över det ekonomiska målsnöret: Elinor Ostrom.
Och professor Ostrom fick Alfred Nobels pris, därför att hon bland annat slagit hål på myten, att en gemensamt förvaltad egendom skulle vara sämre än privat. Att fiskebestånd, betesmarker och skogar skulle fungera sämre om de ägdes och sköttes av många.
Det privata är inte alltid bäst, säger nobelpristagaren Elinor Ostrom