Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Bernhard, Bernt

Mellin: Året vi aldrig kommer att glömma

Dramatiken i tolv punkter

Det mest dramatiska politiska året på en mansålder är slut.

Minns - och förfäras.

Klockan 13.25  tog riksdagens avslutande partiledardebatt slut och därmed sattes punkt för det mest dramatiska året i svensk politik i modern tid.

Val till EU-parlamentet. Den 25 maj förra året röstade rekordmånga i valet till EU-parlamentet. Plötsligt svängde sig svenska folket med termer som ”toppkandidat”, alltså den som toppade sitt partis lista.

Det gick som väntat dåligt för de stora partierna S och M. SD fick in två ledamöter av sammanlagt 20 svenska. Förre tv-ankaret Lars Adaktusson knep, helt enligt planerna, KD:s enda mandat.

Riksdagsvalet. Oj, oj, oj vilket val. Väljarna försåg partierna med den ena överraskningen efter den andra. Sverigedemokraterna blev valets enda vinnare och mer än fördubblades till 12,9 procent av väljarkåren. S och V ökade också men så lite att det knappast märktes, 0,35 respektive 0,1 procentenhet.

Alliansen förlorade inte bara väljare utan också regeringsmakten. Alla fyra partier tappade, Folkpartiet mest som  blev av med nästan var fjärde väljare. Moderaterna låg inte långt efter. Mer än var femte väljare, 22 procent, gick till ett annat parti.

Fredrik Reinfeldt tog konsekvenserna och avgick både som partiledare och statsminister redan under valnatten.

Ny regering.  Dagen efter valet slog S-ledaren Stefan Löfven igen dörren för Jonas Sjöstedt (V). Vänstern skulle inte ingå i Löfvens regering, men det skulle de gröna. Sjöstedt blev lesen.

3 oktober läste Löfven upp regeringsförklaringen och presenterade de nya ministrarna. Åsa Romson (MP) blev vice statsminister.

Åkessons sjukskrivning. Bara en månad efter valet sjukskrevs SD-ledaren Jimmie Åkesson för utmattningssyndrom. Gruppledaren i riksdagen, Mattias Karlsson tog över. Åkesson twittrade till sina partikamrater att de skulle ”give them hell”, ge regeringen ett helvete. Det gjorde Karlsson.

Budgetkaoset. Något senare än vanligt, på grund av regeringsskiftet, presenterade finansminister Magdalena Andersson regeringens budgetförslag för 2015 den 23 oktober.

Alliansen sade att de, enligt praxis, skulle rösta på sin alternativbudget.  SD gav inget besked. Förrän dagen före den avgörande omröstningen i riksdagen.

Mattias Karlsson meddelade då att hans parti skulle rösta på det minst dåliga förslaget, Alliansens. Nattliga möten hos statsminister Stefan Löfven.

Nyvalet. Dagen efter meddelade Löfven överraskande att han inte ombildar regeringen. Utan att han i stället skulle utlysa nyval. Det skulle hållas i 22 mars.

Decemberöverenskommelsen, DÖ. Men det blev inget nyval. I stället gjorde alla riksdagspartier, utom SD, en mycket märklig överenskommelse. Presentation: Dagen efter Annandag jul.

Den största partigrupperingen, i det här fallet de rödgröna, skulle få igenom sina budgetförslag genom att den näst största, det vill säga Alliansen, lade ner sina röster. Uppgörelsen kallades Decemberöverenskommelsen, DÖ, gäller till valdagen 2022.

Partiledarbytena. Två partier bytte ledare efter valförlusterna. Reinfeldt ersattes i januari av Anna Kinberg Batra. Göran Hägglund (KD) efterträddes i april av Ebba Busch Thor.

Löftesbrotten. I mitten av april gjorde regeringen ett nytt budgetförsök. Men anklagades snabbt för löftesbrott.

S, som lovat att inte höja bensinskatten, hade nu gått med på att öka den med 52 öre vid årsskiftet. Rotavdraget, som Stefan Löfven försvarat, försämrades. 30 procent av arbetskostnaden får dras av jämfört med hälften i dag.

Prickningarna. När Konstitutionsutskottet, KU granskat regeringens arbete från oktober till och med januari var de inte nöjda.

Nio prickningar blev det, nytt rekord. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) och miljöminister Åsa Romson (MP) var slarvigast. Nybörjarnas fumlighet? Kanske.

Beställningarna. Trots DÖ är oppositionen inte overksam. Tvärtom gång trumfar Alliansen tillsammans med SD gång efter annan igenom beställningar till regeringen. De kallas tillkännagivanden och har en oklar status.

Över hundra beställningar har riksdagen hittills skickat till regeringen. De flesta kommer den att strunta i.

Som Sverige styrs nu har det aldrig styrts förut. Och förhoppningsvis aldrig igen.

FOTNOT: Riksdagsåret är inte helt slut. Nästa vecka röstar riksdagen om vårbudgeten. Men efter Decemberöverenskommelsen, DÖ, är utgången klar. Regeringen vinner omröstningen.

Följ ämnen i artikeln