”Man drar till Spanien och kommer hem med klamydia, kantstött lever och en lustig mössa”

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ronnie Sandahl om Olinda – och att mogna

Jag bad om semester.

Jag fick influensa.

Och sedan luftrörskatarr.

För säkerhets skull.

Jag bad om Aruba och vindruvor. Jag fick ett väntrum och en tjock tant klädd i ett brunt tält.

Vad Patrick Larsson bad om har jag däremot ingen aning om.

Men han fick en liten artikel på sidan 35.

I ett Aftonblad som någon har lämnat efter sig i väntrummet läser jag om hur Olinda och Patrick ska flytta till Marbella. De var båda med i första säsongen av Paradise hotel. Olinda blev rikskändis. Patrick blev bekant med en rikskändis.

- Nu blir det ingen mer mellanmjölk för oss utan sparkling champagne i stället, eller vatten om vi inte har råd, säger Patrick till Aftonbladet.

Han fortsätter:

- Sverige har aldrig varit vår grej och många retar sig på vår sydländska mentalitet.

Det är nästan lite rörande.

Patrick tror på fullt allvar att vi inte alls funderar över den där kniviga situationen på jobbet eller förkylningen som aldrig vill ge sig eller ångesten som kickar in när vi står i duschen om morgnarna.

Vi har inte tid.

Vi är upptagna med att tänka - ja, kanske till och med reta upp oss - på hans "sydländska mentalitet".

Medan sanningen är att vi aldrig har förstått vem Patrick är.

Vi har pekat på Olinda och sagt: Vem är ryggsäcken med läppglans?

Vi har kanske till och med rodnat/tyckt synd om/skrattat lite bakom hans rygg. Särskilt när Olinda vägrat ställa upp i medierna om de inte låtit henne ta med sig Patrick i tidningarnas alla glass-/plattskärms-/pudeltester. Det har varit så ovärdigt.

Men retat upp oss?

Jag har missat det.

Nu ska Olinda, 29, och Patrick, 31, dra till Marbella.

I tidningen står det att de ska satsa på sina "musikkarriärer".

För här i kalla Sverige är det ingen som förstår dem.

Det låter också ganska rörande.

Om man är sjutton.

Då drar man till Spanien i ett halvår för att sedan komma hem med klamydia, en kantstött lever och en lustig mössa.

Det är vad man brukar kalla att mogna.

Till dess:

Hoppas att vattnet smakar.

ARKIV: RONNIE SANDAHL

Ronnie Sandahl