Utrikesutskottet – ett bootcamp för Fredrik Reinfeldts Muf-polare

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-04-19

Riksdagens utrikesutskott har seglat upp som en ny maktfaktor i svensk politik.

Hittills har Fredrik Reinfeldt hämtat fem ministrar därifrån. Nya försvarsministern är den ­senaste.

Karin Enström (M) var en låg­oddsare i förhandsspekulationerna om vem som skulle efterträda vapenvägraren Sten Tolgfors som försvarsminister.

Det berodde på att hon är yrkesofficer, har suttit åtta år i riksdagens försvarsutskott och lett försvarsberedningens ­arbete.

Men kanske borde man ha grundat spekulationerna på helt andra meriter på hennes cv. Nämligen åtta år som suppleant och två år som ordförande i utrikesutskottet.

Det betraktas som ett av riksdagens mest prestigefyllda utskott och hittills har statsminister Fredrik Reinfeldt hämtat fem av sina ­ ministrar därifrån.

Gunilla Carlsson (M) var vice ordförande när hon utsågs till ­biståndsminister 2006. Ewa Björling (M) hade sju år som ledamot på meritlistan när hon 2007 blev handelsminister. Sten Tolgfors (M) hade suttit i utskottet länge men var sedan ett par veckor ­tillbaka ordförande när han först blev handels- och sedan försvarsminister.

Även Birgitta Ohlsson (FP) hämtades från ut­rikesutskottet när hon 2010 kallades till rege­ringskansliet som EU-minister.

När den moderata riksdagsgruppen inom kort korar en ny ordförande för utrikesutskottet bör man alltså vara observant. Om alliansen regerar är chansen stor att den personen inom en inte alltför avlägsen framtid tar plats i regeringen.

Att så många statsråd har en bakgrund i utrikesutskottet är ­inte konstigt. Vi lever i en alltmer globaliserad värld där internationella erfarenheter och kontakter spelar en allt större roll, särskilt för ett litet och extremt exportberoende land som ­Sverige.

Det handlar inte bara om EU och FN utan om försvaret, klimatet, jordbruket, energi, polisen, ­sociala minimiregler och en lång, lång rad andra frågor.

Ännu ett bevis för att ­internationell kompetens blivit politisk hårdvara är att minst tre av ministrarna har gedigen er­farenhet av arbete på internationell ­nivå. Miljöminister ­Lena Ek (C) satt i EU-parlamentet i sju år, Gunilla Carlsson lika länge. Utrikesminister Carl Bildts (M) internationella meritlista är lång som ett höghus.

Att Fredrik Reinfeldt är en försiktig general är ingen överraskning. ­ Ministrar och andra höga befattningshavare hämtar han gärna från en krets som han känt länge. Både Gunilla Carlsson och Sten Tolgfors satt i Muf:s styrelse när Reinfeldt var ordförande. Det gjorde också Magnus Graner, i dag statssekreterare på justitiedepartementet.

På samma sätt förhåller det sig med Karin Enström. När Reinfeldt var ordförande för Muf i Täby var nästan jämngamla ­Enström ordförande i Muf i Sörmland. ­Därefter satt de ett år tillsammans i Muf:s styrelse, han som ledamot och hon som ersättare.

Med Karin Enström, den andra svenska kvinnliga försvars­ministern sedan 1840, får regeringen kvinnlig majoritet. Av de 24 statsråden är 13,54 procent, kvinnor.

FOTNOT: Det gula band som Karin Enström bar i SVT:s Aktuellt i går säljs till förmån för Kamrathjälpen, en organisation som hjälper soldater, eller deras anhöriga, som skadats eller insjuknat till följd av internationell tjänstgöring.