Ny regel ledde till livstid för mord i Beckomberga
Vittnet tog tillbaka utpekandet av mördaren I Beckomberga.
En ny bestämmelse var en av anledningarna till att det ändå gick att döma skytten till livstids fängelse.
Solna tingsrätt meddelade i dag dom i ett av alla de gangstermord som har blivit om inte vardagsmat så i vart fall någonting vi börjat vänja oss vid.
Sent en kväll i början på november 2020 steg en 22-årig man ur en bil i Beckomberga i Stockholm för att genomföra vad han trodde var en narkotikaaffär.
Men han hade blivit lurad i en fälla och möttes av en serie skott i stället för en köpare.
En ung man döms till livstids fängelse och med tanke på vad lagen stipulerar att en domstol ska ta hänsyn till – exempelvis planering och brutalitet – är lagens strängaste straff inte mycket att orda om.
Intressanta är däremot de ovanliga omständigheter som ligger bakom dagens dom.
Ett vittne, som befann sig på platsen, kände igen mördaren och gav polisen dennes namn.
Den misstänkte 23-åringen anhölls i sin frånvaro, häktades i sin utevaro, greps ett år senare i Tyskland och fördes till Sverige.
Men vid det här laget hade vittnet börjat vackla i sitt utpekande. Hon var plötsligt inte alls säker på sin sak längre.
Så här går det inte sällan till i sammanhang som dessa och även om polis och åklagare hade välgrundade skäl att tro att hon var rädd och inte längre höll sig till sanningen så fanns inga andra alternativ än att släppa mannen.
23-åringen avfördes från utredningen och mordet såg ut att bli lika olöst som de flesta andra uppgörelser av detta slag.
Men så slog FBI:s chattfälla Anom igen. En krypterad kommunikationstjänst som brottslingar i hela västvärlden använt sig av, ovetande om att alla chattar lästes av polis.
Den misstänkte var snart gripen igen, åtalad och ställd inför rätta.
Under rättegången hade dock vittnets redan dåliga minne försämrats ytterligare. Nu trodde hon inte alls längre att det var 23-åringen som sköt hennes man.
I svenska rättegångar gäller någonting som juridiken har döpt till omedelbarhetsprincipen. Det betyder att det är det som sägs under förhandlingen som är det viktigaste.
Om någon plötsligt ändrar sin berättelse kan en åklagare visserligen få tillstånd att läsa upp den ursprungliga versionen, men sådana knep har domstolar traditionellt förhållit sig tämligen svala till.
Men den 1 januari i år gjordes en ändring i rättegångsbalken. Ett förhör som har dokumenterats i ljud och bild kan få en helt annan betydelse än tidigare.
Tyngdpunkten läggs nu vid den ursprungliga berättelsen, inte som tidigare vad som återstår efter att hågkomster har förlorats och det är dags att vittna i rättegången.
Solna tingsrätt noterar lagändringen och konstaterar att vittnet i det första förhöret gjorde ett trovärdigt intryck och att hennes berättelse var detaljerad.
Det är en viktig pusselbit i domstolens bevisvärdering. Annorlunda uttryckt: regeländringen är en av anledningarna till att mördaren fälls.
Förändringen har mötts av kritik från advokater, som ser den som en urholkning av omedelbarhetsprincipen och i förlängningen av rättssäkerheten.
Invändningarna är inte oviktiga. Men de får bli föremål för en annan diskussion.
Jag nöjer mig med att konstatera att det sannolikt är första gången som denna bestämmelse används.