Kronvittne underkänns då mordåtalad frias
En mördare fick straffet kraftigt sänkt som tack för att han vittnade om ett annat mord.
Men i dag friades den utpekade skytten.
Det är domen rörande en dödsskjutning som skedde i Eskilstuna hösten 2018 som i dag har meddelats.
Men innan jag fördjupar mig i rättens resonemang måste ett annat grovt brott nämnas.
Nämligen det i tidningar, radio och tv mycket uppmärksammade mordet i en biltunnel i Stockholm i oktober 2022.
En utpekad gängledare som färdades i bil sköts ihjäl med fyra skott från baksätet.
På goda grunder avfärdade Stockholms tingsrätt en krystad berättelse om nödvärn och dömde den 18-årige skytten till tio år och sex månaders fängelse.
Domstolen ansåg att straffvärdet var 18 års fängelse, men då den unge mördaren i häkte plötsligt pekade ut en gärningsman för mordet i Eskilstuna drogs drygt sju år av.
En rabatt som fastställdes av hovrätten och som senare har åberopats i andra mål med kronvittnen inblandade.
Utredarna hade hela tiden misstänkt att den unge mannen var vittne till dödsskjutningen 2018.
Men han hade i förhör efter förhör sagt att han befann sig en bit bort då skotten föll och inte hade en aning om vem mördaren var.
När 18-åringen själv riskerade ett mycket långt straff ändrade han dock sin berättelse och pekade ut en skytt.
Polisen hade mer eller mindre gett upp hoppet om att lösa mordet. Men sex år senare dök plötsligt detta avgörande vittnesmål upp. Bingo.
Och efter att en förnyad undersökning av ett par handskar som hittats längs flyktvägen gett DNA-träff valde åklagaren av lätt insedda skäl att väcka åtal mot en 23- åring för mord.
Varför frias då mannen?
Dels finner domstolen att den tekniska bevisningen har brister. Den åtalades DNA finns visserligen på handskarna, men de tändsatspartiklar som också hittades går inte att binda till mordvapen.
Dels anser tingsrätten att kronvittnets något svajiga utpekande av skytten – efter att ha fått sin straffreduktion är han inte längre helt säker på sin sak – leder till osäkerhet.
Dessutom görs ett viktigt påpekande. Den som känner vittring av en belöning i form av rejält sänkt straff har ett motiv att ljuga i sitt vittnesmål.
”Mot bakgrund av de rådande förhållandena anser tingsrätten att det finns anledning att beakta XX:s uppgifter med extra försiktighet”.
Nu är inte sista ordet sagt. Sannolikt överklagas domen. Hovrätten kan göra en annan bedömning av bevisningen. Betydligt konstigare saker än så har skett i svensk rättshistoria.
Men hur det än går med det här fallet är dagens dom ett pedagogiskt exempel på att den straffrättsliga verkligheten innehåller alla de besvärande nyanser som sällan får plats i en ministers retorik.
– Vi måste kunna nysta upp de slutna gängmiljöerna, förklarade dåvarande justitieminister Morgan Johansson för några år sedan och drev igenom ett system med kronvittnen.
Kloka och kunniga invändningar viftades bort, men så var Johansson lika obenägen som efterträdaren Strömmer att lyssna på vad experter säger när politisk handlingskraft ska visas.
Dessa sakkunniga gjorde samma reflektion som Eskilstuna tingsrätt, nämligen att den här sortens vittnesmål måste värderas med stor försiktighet.
Jag säger inte att ett system med kronvittnen är värdelöst. Tvärtom, det finns exempel på då polis och åklagare vunnit framgång med denna metod.
Jag säger bara att den straffrättsliga verkligheten är betydligt mer komplex än vad som får plats i politikernas löften om att krossa gängkriminaliteten.
Det gäller inte minst nästa modefluga som snart är på plats, anonyma vittnen.
Väljare som hoppas att det verktyget leder till fler fällande domar kommer att bli besvikna.