Jag vet vem som är hjälte i min film
De senaste åren har sjukhusen invaderat tv-tablån. Fem vita rockar per kväll, minst. Dramaserier som ”House” och ”Grey’s anatomy”, komediserier som ”Scrubs” och realityserier som ”AT-läkarna”.
Vi har vant oss vid att följa doktorer inne i operationssalarna, ute i de vindlande korridorerna och i omklädningsrummen efter avslutade skift.
Ett ingrepp här, en sutur där, en säng som rullas i väg. Kanske ett snack vid fikaautomaten, kanske en romans bakom en avdelande skärm. Vården som underhållning.
För ett tag sedan befann jag mig på akuten. Det var en helt vanlig torsdag.
Dramatiken var maximal.
I ett väntrum satt en kvinna och grät på golvet eftersom hon trodde att hennes make var död.
På en stol väntade en annan kvinna med så stora blåmärken att man knappt kunde urskilja hennes ansiktsdrag.
I korridoren utanför stod en tredje kvinna hukad vid en bår och skrek rakt ut av smärta.
En man spydde så det skvätte på golvet. En annan man var tvungen att lägga sig ner för att han hade så ont i bröstet.
En äldre kvinna skällde ut någon i en mobil hon nyss fått låna av en annan patient.
Mitt i allt detta kaos: lugna sköterskor med milda röster.
”Oj, är du illamående, låt mig fixa en hink.”
”Nu kommer smärtlindring.”
”Det blir din tur snart.”
Tröstande ord och medkännande klappar.
Detta är deras arbetsplats. Inte en scen i en tv-serie.
Mitt i det ständigt pågående kaoset försöker de anställda få tid att äta och hämta ny energi. Prata med varandra om vardagen, hus, räkningar och kärleken. För att sedan återgå till vindlande korridorer fullproppade med rädda människor.
På ett sjukhus blir man lätt ödmjuk inför livets nycker. Här spelar det ingen roll vilka vi var innan vi kom in. Vi är alla här i ett och samma desperata syfte: att få hjälp att bli friska.
Min natt på akuten blev otroligt dramatisk. Lika actionfylld och tårdrypande som vilken tv-serie som helst.
Enda lugnet fanns att hitta hos dem vars arbetsplats vi besökte. Kvinnor och män med låga ingångslöner och yrken med dålig status – som hjälper till att rädda liv varje dag.
Dagens ungdomar må drömma om att bli entreprenörer, personalchefer och it-strateger. Läkare i vita rockar med lösningar på alla problem.
Efter en natt på akuten vet jag vem som är hjälte i min film. Den där lugna sjuksköterskan som torkade upp en annan människas spya.
Älskar
Minns hur kul det var när Moneybrother lanserade en egen tomatsoppa. Att bandet Kent i samband med nya albumet ska släppa tre olika sorters vin under etiketten Kent Edizione på Systemet kan heller inte uppfattas på något annat sätt än som stor humor. Hybrisen! Idékonstruktionen! Namnspånandet!
Älskar inte
Lite tröttsamt känns det att moralisera kring andra människors plastikoperationer. Men när jag ser nytagna bilder på skådespelerskan Lara Flynn Boyle, en av mina favoriter i kultserien ”Twin Peaks”, är det inte utan att jag känner viss sorg. Hur kunde hetsen gå så långt?