Här är orsakerna till varför skolan är hetaste valfrågan

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2014-01-14

SÄLEN. Pisaundersökningen om svenska elevers dåliga skolprestationer sände chockvågor genom det svenska samhället.

Men det är bara en av ­orsakerna till att skolan klättrat upp som valets ­viktigaste fråga.

För ett år sedan stod ­jobben överst på svenska ­folkets lista över valets ­viktigaste frågor, 47 procent placerade den i topp. I dag är det bara 32 procent enligt Aftonbladet/United Minds.

30 procent identifierade då skolan som valets absolut viktigaste fråga. I dag är det 43 procent.

Det främsta skälet till att skolan seglat upp som den viktigaste valfrågan är den internationella så kallade Pisaundersökningen. Den görs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD vart tredje år.

Den senaste presenterades i början av december och visade att svenska ­niondeklassares prestationer rasade. På de undersökta områdena, läsförståelse, matematik, naturvetenskap, läsning och problemlösning, föll de svenska eleverna under genomsnittet för de undersökta länderna.

Undersökningen sände chockvågor genom det svenska samhället och fick utbildningsminister Jan Björklund (FP) att säga att nästa undersökning förmodligen kommer att visa ännu sämre resultat. ­Orsak: den svenska skolan har inte varit tillräckligt ­inriktad på ­kunskap.

Men Pisa­undersökningen är inte den ­enda förklaringen till att skolan nu är väljarnas fråga nummer ett.

Ett annat skäl är friskolorna. SVT:s ”Uppdrag granskning” avslöjade att vissa av dem väljer ut högpresterande elever i stället för att låta kötiden avgöra. Den lik­värdiga skolan är hotad.

Skolkoncernen JB:s konkurs adderade till friskolornas bekymmer. Inte blev det bättre av att vd:n efter konkursen lade ut en bild på en flaska hysteriskt dyrt rödvin med bildtexten ”because I’m worth it” (för att jag är värd det) på Facebook.

Ytterligare en orsak till att skolan hamnat i fokus är bekymren att locka studenter till lärarutbildningarna. Praktiskt taget alla som söker kommer in ­vilket gör att det kanske inte alltid är de allra bäst lämpade som blir lärare. Att skolan samtidigt står inför stora pensions­avgångar minskar inte ­problemet.

En fjärde anledning till att skolan hamnat i topp är att det är en fråga som alla tycker att de kan. Alla har gått i skolan. Många har, ­eller har nyligen haft, barn i skolan. Skolan syssel­sätter många.

Dessutom skönjs en vändning i konjunkturen. Det som för ett år sedan såg riktigt dystert ut, arbetslösheten, förefaller inte längre vara ett lika stort problem. Alltså flyttar jobben ner ett pinnhål på listan över viktiga valfrågor.

Väljarna är alltid rationella i sina val. Men frågan är om inte partierna ibland är snabbare än väljarna.

Flera partier har redan plockat upp skolfrågan och driver den med emfas. Folkpartiet såklart, som fokuserat på skolan under en lång följd av år. Men även Miljöpartiet med magister Fridolin i spetsen, Moderaterna och Social­demokraterna lägger nu ner betydligt mer energi på skolfrågorna än för bara ett par år sedan.