Få intresserade när mediegrundlagarna presenterades
Det var glest med reportrar i pressrummet i Rosenbad då kommande mediegrundlagarna i dag presenterades.
Synd, då en och annan nyhet som faktiskt kommer att göra Sverige till ett bättre land presenterades.
Justitieminister Morgan Johansson välkomnade de få journalister som hade orkat släpa sig till presskonferensen, höll ett inledningsanförande och lämnade sedan ordet till Anders Eka, justitieråd i Högsta domstolen och ordförande för den parlamentariskt tillsatta Mediegrundlagskommittén som sedan år 2014 arbetat med att se över tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Internet och nya medieplattformar har i någon mån gjort grundlagen otidsenlig och Eka inledde med att berätta att en utgivare för till exempel en dagstidning inte ska hållas ansvarig för material som har funnits på webbplatsen i mer än ett år.
Jag hör själv hur ointressant detta låter, men förändringen är viktig. För några år sedan konstaterade nämligen Högsta domstolen att Dagens Nyheters dåvarande chefredaktör Gunilla Herlitz var ansvarig för en artikel som hade publicerats flera år innan hon tillträdde.
Det var en orimlig ordning och det är bra att den åtgärdas. Men varför behålla en arvsynd på ett år?
Jag tycker synd om Sofia Olsson Olsén, nytillträdd chefredaktör på Aftonbladet. Denna tidning publicerar cirka 300 texter per dygn. Över 100 000 texter som hon bär det yttersta ansvaret för trots att de publicerades innan hon tog över.
Nu ställde sig inte alla bakom denna halvmesyr. Till exempel Niclas Malmberg, miljöpartiets representant i utredningen, reserverade sig. Han och andra i kommittén vill i stället ha en preskriptionstid på sex månader efter att materialet har publicerats.
Annat i betänkandet känns bättre. Vissa söktjänster på nätet, som avser känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser, ska enligt förslaget inte omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen om uppgifterna är tillgängliga på ett sådant sätt att de kan leda till intrång i en människas personliga integritet.
Det är utmärkt, för att inte säga nödvändigt. Det är en förändring som har sin udd riktad mot Lexbase, den djupt cyniska sajten som missbrukat grundlagen för att vi alla mot en nätt summa ska kunna undersöka om grannen eller arbetskompisen åkt fast för rattfylla eller bedrägeri.
Medan grundarna av denna tjänst blir rika har det blivit svårare för människor som har avtjänat sitt straff att gå vidare i livet, brottsoffer och vittnen har exponerats och barn till dömda blivit retade i skolan.
Lexbase och liknande tjänster gör Sverige sämre och bör helt enkelt inte få finnas.
Lagområdet som utredningen har tittat på är komplicerat och det finns ett skäl till att betänkandet är uppdelat på två luntor på sammanlagt nästan 2000 sidor.
Säkert finns en och annan svaghet i materialet, men andra är bättre än jag på att kritisera utredningar de inte ens har läst.
Jag nöjer mig med att påpeka att det finns anledning att nogsamt följa vad förslaget om att det ska bli lättare för Sverige att bistå andra länder även med utredningar som regleras av yttrandefrihetsgrundlagen kommer att leda till.
Urholkas grundlagen? Vissa hävdar det. Justitierådet manade dock till lugn: Det ska vara förbjudet att lämna bistånd till andra länder om det står i strid med allmänna svenska rättsprinciper.
Att slå vakt om den svenska grundlagen när klåfingriga jurister i Bryssel har fått feeling och vill stifta nya och djärva paragrafer är viktigt. Men ibland blir konsekvenserna bisarra.
Ta bara det pågående arbetet inom EU med att ta fram ett nytt tobaksproduktdirektiv. Sverige har protesterat mot förslag om att varningstexter måste täcka en viss ytas av förpackningarna med motiveringen att tillverkarna enligt tryckfrihetsförordningen har rätt att själva fastställa storleken.
En så extremformalistisk tolkning av grundlagen är så enfaldig att jag får huvudvärk och argumentet har av lätt insedda skäl mötts av mycket liten förståelse bland övriga länder.
För att ta sig ur denna tramsiga knipa föreslår utredningen en ny reglering av krav på varningstexter på till exempel cigarettpaket.
Justitierådets presentation var föredömligt kort och justitieministern avslutade med att berätta att det nu blir remissomgång och eftersom ändringar i grundlagen måste klubbas i riksdagen två gånger med val mellan besluten så kan en proposition läggas tidigast våren 2017.
Utanför Rosenbad ramlade jag in i Göran Hägglund, den tidigare KD-ledaren. Han tittade på luntorna jag hade under armen och frågade om de innehöll någonting vettigt.
– Jag tror det. Men det kommer ta tid innan de träder i kraft.
– Förändringar i grundlagen måste få ta tid, svarade Hägglund och sprang i väg till ett möte.