Här är Europas stora ödesdag
Lena Mellin: Pessimisterna fruktar ett ekonomiskt blodbad
Ännu en ödesdag för Europa.
I dag är det val i Holland, författningsdomstolen samlas i Tyskland och i Frankrike berättar EU-kommissionens ordförande om hur han ser på framtiden.
Pessimisterna fruktar ett blodbad på de ekonomiska marknaderna.
Att EU går igenom den värsta krisen sedan andra världskriget är det få som betvivlar. Och i dag randas ännu en ödesdag för det krisdrabbade samarbetet.
1. Nyval i Nederländerna.
I våras föll den holländska koalitionsregeringen efter bara två år. Det islamfientliga och EU-kritiska partiet PVV, lett av den färgstarke Geert Wilders, sade nej till euroländernas stödpaket till krisländer som Grekland. Eftersom regeringen satt med Wilders goda minne föll den när han bestämde sig för att nu fick det vara nog.
I dag går Nederländerna till nyval. Men det kan dröja innan en ny regering är på plats. Efter förra valet tog det 125 dagar innan en ny regering var på plats. Risken finns att det tar minst lika lång tid nu.
Nederländerna är inte vilket EU-land som helst. Det är ett av de sex grundarna och behandlas därför med större respekt än de 17 miljonerna invånare motiverar.
Den gamla regeringen sitter kvar tills den nya tar plats. Men den är handlingsförlamad eftersom den saknar majoritet i parlamentet.
I krisens Europa fattas besluten blixtsnabbt. En bakbunden regering i Holland är inte vad EU behöver just nu.
2. Tyska författningsdomstolen.
Klockan nio i dag samlas de rödklädda domarna i den mäktiga tyska författningsdomstolen i Karlsruhe.
Där ska juristerna ta ställning till om EU:s permanenta räddningsfond ESM är förenlig med den tyska grundlagen. Fondens regler kan begränsa det nationella självbestämmandet.
ESM, som redan klubbats av det tyska parlamentet, skulle i somras ha ersatt en temporär krisfond. Men ESM träder inte i kraft förrän det godkänts av länder som representerar minst 90 procent av det utlovade kapitalet.
Eftersom Tyskland står för 27 procent av pengarna, omkring 1 700 miljarder kronor, står hela ESM och faller med domarnas godkännande. Aktörerna på de finansiella marknaderna följer därför förhandlingarna i Karlsruhe med mycket stort intresse.
Ingen tror att författningsdomstolen kommer att säga blankt nej till krisfonden. Men kanske kommer ett tyskt deltagande i fonden begränsas på ett eller annat sätt.
3. Talet i Strasbourg.
Samtidigt som domarna samlas i Karlsruhe äntrar EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso talarstolen i EU-parlamentet i Strasbourg. Han ska hålla sitt årliga tal ”state of the union” (tillståndet i EU).
Förväntningarna är att han ska skissera en väg ut ur den permanenta krishantering som EU ägnat sig åt sedan finanskrisen 2008. Men inte många tror att det blir så.
Han väntas föreslå en bankunion och att 6 000 finansiella företag är satta under EU-övervakning redan till nyår. Det betraktas som en ren omöjlighet att genomföra.
En svart onsdag? Senast torsdag morgon har vi svaret.