Knivigt läge – men det är långt till valet 2014

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-12-17

Om dagens Aftonbladet/United Minds var valresultatet skulle förmodligen Stefan Löfven bli statsminister.

Men då skulle han tvingas att regera tillsammans med ett ­borgerligt parti. Och sina gamla alliansbröder.

Jag håller med, det är lite ­tidigt att börja fundera över vad som kan hända efter valet om 21 månader. Opinionsläget ­behöver då inte alls se ut som det gör i dagens ­Aftonbladet/United Minds.

Men låt oss ändå leka med tanken. Vi förut­sätter att ­Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S) står fast vid att de ­inte vill ha med Sverigedemokraterna att göra.

Som regerings­bildare ligger då Fredrik Reinfeldt mycket illa till. Bara tre av hans fyra allianspartier kommer in i riksdagen och tillsammans får de 38,6 procent av rösterna. Det räcker inte.

Inte ens om Miljöpartiet ­förhandlar sig till regerings­taburetter kommer Reinfeldt ha en ­majoritet av ledamöterna i riksdagen bakom sig.

Men inte heller Stefan Löfven sitter i någon önskesits. De tre partier som gick till val tillsammans 2010, Socialdemokraterna, ­Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ­samlar i dag knappt 47 procent av rösterna. Inte heller det räcker för att ­bilda en majoritets­regering.

För att åstadkomma det krävs ett samarbete med ett borgerligt parti, i första hand Centern eller Folk­partiet. Men är de intresserade? I ett nationellt krisläge kanske. Men ­sannolikt inte annars.

Det kniviga läget accentueras av en förändring av regeringsformen som kommer i bruk för första gången efter valet 2014. Då ska statsministern oavsett val­resultat väljas av riksdagen. Det krävs att en majoritet inte röstar emot honom – eller henne. Noll kan rösta för, men 175 ledamöter kan inte rösta emot.

Det viktigaste antagandet för en eventuell parlamentarisk kris efter nästa val är att Sverigedemokraterna fortsatt samlar ­omkring en tiondel av väljarna som de gjort denna höst. Så behöver det inte alls vara.

Omedelbart efter ”järnrörsskandalen” i november ökade stödet för partiet. Men enligt Afton­bladet/United Minds minskar det nu rejält.

Det följer mönstret, allt går att sälja med mördande reklam som Ulf Peder Olrog skrev. Efter ­kvittoaffären på näringsdepartementet och dess myndigheter i somras ökade stödet för ­Centern. Partiets augustisiffra var den tredje bästa i år.

Sverigedemokraternas tillbaka­gång är därför, precis som partisekreterare Björn Söder säger, väntad. Men den intressanta ­frågan är om den blir bestående.

SD gynnas för närvarande av att övriga partier, med ­undantag av V, tydligare än på mycket länge flockas i mitten av det politiska fältet. Sam­tidigt gör låg­konjunkturen människor ängsliga för den egna ­situationen och benägna att leta enkla lösningar på svåra ­problem.

September 2014 kan det se helt annorlunda ut.