Tänk om folk tycker att det är bättre att vela än att säga ja?

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-09-07

Fredrik Reinfeldt spelar högt när han gör vinster i välfärden till ett slagträ i kampen mot Social­demokraterna.

I den frågan har han nämligen 84 procent av väljarna emot sig.

Att vinster i företag som drivs med skattepengar är en svag punkt för alliansens motståndare är otvetydigt. Socialdemokraternas linje är oklar, Vänster­partiet anser att överskott ska återinvesteras, Miljöpartiet anser att friskolors huvudsyfte ­inte ska vara att ge vinst.

Lägg till det att även socialdemokratins olika grenar är oense. LO-kongressen bestämde i våras att företag som verkar i välfärdssektorn ska bedrivas av ­non-profit-företag.

Men LO:s största medlemsförbund Kommunal har en ­annan syn. På senaste kongressen avslogs en motion som ­krävde att bara icke vinstdrivande företag skulle få ta över kommunal verksamhet. I stället antogs ett uttalande som begärde att riksdagen utredde ”lämpliga regleringar” för olika företagsformer i välfärdssektorn, alltså vård, skola och omsorg.

Just nu utreds frågan både av LO och av Kommunal men ur delvis olika aspekter.

Att Moderaterna skulle avstå från att utnyttja denna bedövande oenighet vore att begära för mycket. I politikens värld är det formulär 1A att utnyttja motståndarens svagheter – och därmed kanske vinna egna fördelar.

Men Fredrik Reinfeldt spelar högt. För det första är alliansen inte helt ense. I juni frontalkrockade Kristdemokraternas parti­ledare Göran Hägglund med Moderaternas parti­sekreterare Kent Persson i ett Twitterbråk om ”Inspektionen för vård och omsorg”, en ny myndighet som just nu utreds.

På Folkpartiets kommundagar i våras slog Jan Björklund fast följande:

”Den som enbart vill ägna sig åt kortsiktig spekulation bör välja andra branscher. Det är nu vårt ansvar att strama upp systemen, ytterst för att skydda ­socialt utsatta grupper. Det kommer att behövas ­regelskärpningar.”

För det andra har ­Fredrik Reinfeldt inte folket med sig. Enligt en opinionsundersökning som gjordes i juni av Novus ­tycker bara tolv procent att det ska vara tillåtet för ägarna till företag i välfärdssektorn att fritt få bestämma hur vinsten används.

Mer än åtta av tio av de tillfrågade säger nej till att bolag som ägnar sig åt vård, skola och omsorg, och drivs med skattepengar, ska få använda vinsten hur de vill. 53 procent vill att ­vinsten återinvesteras i verksamheten, 31 procent är helt emot att företagen gör vinst.

Att attackera Socialdemokraterna för att de inte gett klara besked i frågan om vinster i välfärden kan alltså utveckla sig till ett riktigt högriskprojekt. Tänk om folk tycker att det är bättre att vela än att säga ja till vinst?

På fredag nästa vecka är det halvtid i mandatperioden. Om exakt två år går svenska folket åter till valurnorna.

I första halvlekens sista spelminuter leder de rödgröna över alliansen. I samtliga ­opinionsmätningar har MP, S och V ett relativt stort övertag över de fyra borgerliga partier­na. Att Fredrik Reinfeldt går på offensiven är alltså inget att förvånas över. Det bör, och ska, han göra.

Men att våga är inte alltid att vinna. Även om vi, lite till mans, gärna vill tro det.