EU-familjen växer - men ingen jublar
I natt får vi en ny kamrat.
Då blir Kroatien EU:s 28:e medlemsland.
De är inte särskilt glada för det. Och inte så många andra heller.
När EU-euforin var som störst, mellan 1985 och 2000, umgicks dåtidens makthavare med planer att ena hela Europa under EU-fanan.
Men intresset för det har minskat i takt med att EU växt. För sex år sedan släpptes de färskaste medlemmarna, Bulgarien och Rumänien, in och i natt är det dags för det som kan bli en av de sista, Kroatien.
Inträdet i unionen ska firas på stortorget i Zagreb. Men festen tar slut vid midnatt, samtidigt som landet blir EU-medlem. Avslaget som en Arbogaöl, som morfar skulle sagt. Budgeten för kalaset har satts till drygt 6,3 miljoner kronor och det tror inte ens festgeneralen räcker särskilt långt.
Ungefär lika avslagen var folkomröstningen om medlemskapet. Två tredjedelar röstade visserligen ja. Men bara 44 procent av väljarna röstade. Utslaget gillades ändå eftersom man bara några månader tidigare ändrat lagen så att omröstningarna gäller även om inte ens hälften röstar.
Vår nya kamrat i EU-klubben lider fortfarande av följderna av det fyra år långa kriget för självständighet i början av 1990-talet. 20 000 människor dog, 2 000 saknas än. Ekonomin slogs i spillror och förhållandet till grannen Serbien har inte hämtat sig än.
Den serbiske presidenten och premiärministern är bjudna till medlemsfestligheterna men hade för några dagar sedan ännu inte bekräftat att de kommer.
Efter kriget blev Kroatien mer homogent än tidigare. Nästan tio av tio invånare är nu kroater. Den serbiska andelen är 4,5 procent jämfört med tolv procent före krigets etniska rensning.
Ett krav för att få bli medlem i EU var att personer som flytt från sina hem skulle få återvända hem. Men serber som stannat i Kroatien har ofta förföljts.
Medan Jugoslavien var enat kallades språket serbokroatiska. Nu försöker man skilja på språken, bland annat genom nya ord och genom att kroatiska använder det latinska alfabetet och serbiska skrivs det kyrilliska.
När premiärministern tidigare i år förklarade att man i officiella sammanhang också skulle använda kyrillisk skrift i områden där minst en tredjedel av invånarna är serber utbröt stora demonstrationer. Men han vek sig inte.
Överhuvud taget finns en nationalism som för de flesta i Sverige känns främmande.
När FN:s krigsförbrytartribunals överklagandekammare förra året friade två generaler som dömts till 18 och 24 års fängelse för krigsförbrytelser sändes beskedet på storbilds-tv i Zagreb under jubel från tiotusentals människor som skanderade Vukovar. Slaget om staden 1991 var blodigt och Vukovar har blivit en symbol för Kroatiens självständighet.
Skydd för investerare, korruptionen, affärsklimatet och administration är några av de områden där EU-kommissionen anser att det finns en förbättringspotential trots de förändringar som gjorts under EU-förhandlingarna. Ett annat är behandlingen av minoriteter.
Vi får en ny kamrat. Men hur trevlig är hen, egentligen?
Kroatien
Huvudstad: Zagreb (791 000 invånare)
Folkmängd: 4,4 miljoner
President: Ivo Josipovic sedan 2010
Premiärminister: Zoran Milanovic (S) sedan 2011
Andel som bor i städerna: 58 procent
Andel som börjar grundskolan: 86 procent
Förväntad livslängd: 76 (kvinnor: 80, män: 74)
Naturtillgångar: Olja, naturgas och bauxit
Jordbrukets andel av BNP: 5,5 procent
Arbetslöshet: 18,1 procent
Källa: Landguiden