Vulgärkapitalisten Oscar Engelberts gärning kommer att leva när vi alla är borta
Bilar man söderifrån till Stockholm möts man av Norra Tornen, de gråbruna och brutalistiska höghusen som hänger över staden och visar nya maktförhållandena.
Man ska inte förledas av att husen ser ut som byggklossar staplade på varandra av darrig hand. Man ska inte förledas av rapporter om fuskbygge och läckande avlopp i lägenheterna.
Monumentala byggnader har alltid visat vem som har makten. Kyrkan var stadens största byggnad. Sedan blev det industrilokalerna. Därefter myndigheter och stadshus.
Nu är Norra Tornen störst i Sveriges huvudstad. De är byggen för välbeställda människor i den nya ekonomin där produktionen består av elektriska impulser och där ofattbara förmögenheter har skapats på ett par årtionden. Precis som under den förra industriella revolutionen.
Oscar Engelbert heter mannen bakom tornen. Han är den nya tidens byggherre med kotlettfrilla och Ferrari. 2016 gifte han sig på Capri med stylisten Giovanna Battaglia. Bröllopet var så storslaget att det uppmärksammades i internationell press. Festen höll på i flera dagar med influgna operasångare från Milano, influgna dragartister från Amsterdam, fyrverkeri, lasershow, solbad på inhyrda motoryachter och ett avslutande disko på ett chartrat och uppiffat lastfartyg ute på havet.
Hyllning till överdrifter, kallades dansen på fartyget.
Bruden bytte mellan skräddarsydda klänningar från modehusen Alaïa, Alexander McQueen, Thom Browne och Prada.
Festen lär ha kostat 60 miljoner kronor.
Den sortens rikedom skuggas inte sällan av solkighet. För ett par veckor sedan gjorde Ekobrottsmyndigheten razzia på Oscar Properties kontor på Östermalm. Misstanken gällde insiderbrott, de rikas motsvarighet till knarkarnas inbrott. De vet att det är fel men de måste ha mer, mer. Oscar Engelbert tvingades offentligt försäkra att det inte är han personligen som är misstänkt utan någon annan på kontoret.
Engelbert är ansvarig för fler spektakulära byggen i Stockholm, till exempel 79 & Park vid Gärdet. Namnet 79 & Park ska föra tankarna till New York. Det är ett passande namn i en epok där hedersbegreppen är ständig förändring och resande, expansion och jakt på upplevelser: "...erbjuder en boendemiljö som är urbant dynamisk och samtidigt naturnära stilla" står det på Oscar Properties hemsida.
Jag brukar titta på 79 & Park när jag tar min kvällspromenad. Sedd från andra sidan Gärdet påminner fastigheten om en upplyst klippa där träd och buskar klamrar sig fast i skrevorna.
Oscar Engelbert sitter med i 166 bolagsstyrelser. Han bor på Kungliga Djurgården. Hans bolag var illa ute förra året, det var prat om konkurs men nu ser det ut som om Engelbert rett ut problemen, om än efter en del förnedrande turer med uppsagda affärsuppgörelser och närmast värdelös aktie.
Om inte skandalen med den misstänka insiderhandeln växer.
Utan att ha gjort en opinionsundersökning törs jag påstå att många retar sig på den vräkiga kapitalism som Oscar Engelbert representerar.
Min beskrivning ovan är korrekt.
Men allt rymmer sin motsats och myntet har två sidor.
Varje gång jag kör in i staden söderifrån tänker jag att Norra Tornen är mäktiga och vackra i sin brutalitet. Stockholm bör inte förstöras med skyskrapor men några enstaka höjer stadens skönhet och skapar liv och kontraster.
Och varje gång jag ser den stora fastigheten med det löjliga New York-namnet tänker jag att den lyfter landskapet. I dagsljus påminner den om en klippa. I mörker ser den ut som ett upplyst fartyg förankrat i staden.
Detta är bara två av Oscar Engelberts alla projekt. Han är 44 år och har redan skapat landmärken i Sveriges huvudstad. För de rika och välbeställda - ja. Men en stad är ett pussel med oräkneliga bitar och Oscar Engelberts är en. Eller två.
Om 75 år kommer få människor att veta vem Oscar Engelbert var. Ingen kommer att minnas hans provocerande rikemansbröllop eller att hustruns klänningar var värda årslöner för vanligt folk. Ingen kommer att minnas att hela hans verksamhet var i gungning år 2020.
Kvar står husen, monument över sin tid, egenartade inslag i berättelsen om våra liv och vårt samhälle.
Det är ingen dålig gärning.