Göran Persson kryper för Bush
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-05-06
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
För snart fem år sedan blev den svenske medborgaren Ahmed Ali Yusuf i Tensta utanför Stockholm anklagad för samröre med terrorister.
Det var två månader efter attentatet mot World Trade Center i New York. Yusuf hamnade på en lista som rafsats ihop av USA:s finansdepartement.
FN:s sanktionskommitté godtog listan som sin, liksom EU-kommissionen. I Sverige fryste Finansinspektionen Yusufs tillgångar. Han blev bannlyst, fredlös, berövad sina medborgerliga rättigheter. EU:s regler gäller i detta fall som lag i Sverige.Yusuf fick inte arbeta, inte ta ut sina pengar från banken, inte ta emot pengar från andra människor.
Sedan dess har svenska Säpo friat honom och hans arbetsgivare, barfotabanken Al-Barakaat, från alla misstankar. Också amerikanska FBI har efter en grundlig utredning friat Al-Barakaat och därmed indirekt Yusuf.
Ändå står han kvar på president George W Bushs terroristlista. Han får fortfarande inte röra sina pengar. Och - han har fortfarande ingen aning om vad han anklagas för.
Enligt svensk lag, enligt Europakonventionen och enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter får Yusuf inte behandlas som bannlyst. Men det har inte bekommit den svenska regeringen nämnvärt. Den har via UD:s tysta diplomati fortsatt med resultatlösa vädjanden till USA om att avföra Yusuf från terroristlistan. Regeringen har dessutom haft fräckheten att antyda att Yusuf inte samarbetat tillräckligt.
Genom att trotsa reglerna och arvodera Yusuf har många människor protesterat mot behandlingen av honom. De två tidigare socialdemokratiska ministrarna Bengt Göransson och Kjell-Olof Feldt har också betalat Yusuf lön och krävt att den svenska regeringen ska försvara sina medborgare.
I Kanada löstes ett liknande fall raskt och resolut redan 2002, trots FN-beslut. På det kanadensiska justitiedepartementets egen hemsida går det att läsa om Liban Hussein, som också arbetat åt barfotabanken Al-Barakaat och därför begärdes utlämnad till USA:
"Byggt på en komplett och grundlig utredning av den information som samlats in i samband med utlämningsförfarandet, har den kanadensiska regeringen dragit slutsatsen att det inte finns några rimliga grunder att tro att herr Hussein är kopplad till några terroristaktiviteter. Regeringen har därför avfört honom från den lista som faller under Kanadas FN-regler."
Hussein friades och fick senare ett skadestånd.
Så agerar en regering med ryggrad. Go, Canada, go!
Vad gjorde Perssons regering? Jo, en vecka innan Kanada tog saken i egna händer hade den svenska regeringen kunnat stoppa bannlysningen av Yusuf, genom att vägra godkänna EU-förordningen som tillät frysning av enskilda människors tillgångar. Men inte, Sverige röstade ja.
Justitieminister Thomas Bodström säger att det är fel att Yusuf står på terroristlistan, men slår ifrån sig med att han och hans statsrådskolleger inget kan göra eftersom Sverige följer FN:s beslut.
Nu tycks det som om regeringens linje kanske kan spricka. Jag anmälde mig själv efter att ha avlönat Yusuf. I svaret på den anmälan skriver terroriståklagaren Tomas Lindstrand på den internationella åklagarkammaren i Stockholm bland annat:
"Eftersom det saknas skäl för att Yusuf ska vara upptagen på listorna saknas även grund för att inleda förundersökning mot Aschberg med anledning av de beskrivna penningtransaktionerna. Förundersökning inleds inte eftersom gärningen inte är brottslig."
För Yusuf är situationen oförändrad. Han fick inte ut ett öre på banken häromdagen.
Jag röstade för EU och tror fortfarande på idén. Men om vi har svenska ledare som inte försvarar normala rättsprinciper i unionen så är den inte värd ett dyft.
Jag har ingen aning om huruvida den så kallade borgerliga alliansen skulle ha råg i ryggen. Men jag vet att den här regeringen kryper.