Yaras morbror är lika skyldig som sin fru
Bevisvärdering är sannerligen ingen exakt vetenskap.
Yaras morbror klarade sig undan lagens strängaste straff med minsta möjliga marginal.
Att hovrätten över Skåne och Blekinge, liksom tingsrätten, dömer flickans moster till livstids fängelse förvånar inte. Det är svårt att tänka sig ett grymmare brott än att under tortyrliknande former misshandla ett litet barn till döds.
Tingsrätten delade dock inte åklagare Pernilla Åströms uppfattning att även kvinnans man hade gjort sig skyldig till mord utan dömde honom till sex års fängelse för synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död.
Trots att han befann sig i lägenheten under de timmar den utdragna misshandeln pågick ansågs det inte vara bevisat att han förstod vidden av våldet och därför inte kan sägas ha haft uppsåt att döda flickan.
Hovrätten är av en annan uppfattning. Domstolen håller i och för sig med tingsrätten om att det inte är bevisat att mannen aktivt deltog i misshandeln. Men åklagaren hade även ett andrahandsyrkande: att han är skyldig till mord redan genom att ha struntat i att skydda flickan från våldet.
Det är inte ofta en domstol resonerar kring betydelsen av ett visst verb. Men rätten åberopar i sitt resonemang en nyligen avkunnad dom i högsta domstolen där ordet "tillfoga" i lagen är synonymt med "förorsaka" och att misshandel därför kan begås av underlåtenhet.
Det som gäller för misshandel gäller även för mord, konstaterar hovrätten. Ett resonemang som jag tror att de flesta håller med om.
Mannen har hävdat att han inte förstod att Yara var på väg att dö förrän det var försent, men domstolen konstaterar att en hel del tyder på att han ljuger.
Han kunde inte gärna ha undgått att märka flickans gamla skador. Han har själv vittnat om att han stoppat en misshandel vid ett tidigare tillfälle. Han borde ha förstått hur hemskt detta skulle kunna sluta.
Våldet tycks ha pågått i timmar och ägt rum på flera ställen i lägenheten. Är det verkligen rimligt att han inte märkt något? Inte ens hört flickans skrik?
Vid några tillfällen till och med filmade han misshandeln med sin mobil.
Han måste ha förstått att hon blev misshandlad, konstaterar domstolen. Och han måste ha begripit att våldet var så grovt att det kunde leda till döden. Men han gjorde ingenting åt det. Han hade, för att tala juridiska, ett likgiltighetsuppsåt att mörda flickan.
Att morbrodern döms till 14 års fängelse och inte till livstid beror på att hovrätten anser det vara värre att aktivt göra något otillåtet än att passivt se på och strunta i att ingripa.
Jag tror att de flesta håller med om att den bedömningen är en rimlig moralisk utgångspunkt då brott ska bedömas. Men i det här fallet? En person som helt struntar i att skydda barnet han har vårdnaden om? Som inte stoppar sin hustru från att fortsätta tortyren? Som inte ens ser till att den svårt skadade flickan snabbt kommer till sjukhus?
Hovrättspresident Lennart Svensäter och en av nämndemännen anser att även mannen ska dömas till livstids fängelse. Att han är lika skyldig som sin hustru. Jag är böjd att hålla med.
De röstades dock ner med siffrorna 3-2.
Möjligen är Yaras morbror mindre förtjust i att hovrätten kör över tingsrätten, dömer honom för mord och skärper straffet med åtta års fängelse.
Han bör då betänka att han slapp ytterligare många år bakom murarna med minsta möjliga marginal.