Då: Gjorde svala uttalanden Nu: Tar till grova artilleriet

Nu hotar Carl Bildt indirekt med att dra ner det svenska biståndet till Etiopien för att hjälpa de dömda svenska journalisterna.

Så lät det inte när de greps.

Martin Schibbye och Johan Persson skottskadades och greps av etiopisk militär den 1 juli sedan de med hjälp av gerillan försökt ta sig in i den stängda Ogaden-provinsen.

Sex dagar senare sade utrikesminister Carl Bildt (M) i en intervju i Svenska Dagbladet:

– Vi gör det som vi tror är bäst för att skydda och för att hjälpa dem. Det är det viktiga och det här är inne i ett känsligt läge, och känsliga lägen får man behandla med viss känslighet.

Det och andra uttalanden av liknande karaktär tolkades som om Carl Bildt och UD tillämpade ”tyst diplomati” för att hjälpa svenskarna.

För det fick regeringen i allmänhet och Carl Bildt i synnerhet hård kritik eftersom tyst diplomati blivit lik­tydigt med låg, eller obefintlig, aktivitet.

UD har visserligen inte legat på latsidan när det gäller svenskarna. Sveriges ambassadör Jens Odlander har varit synnerligen aktiv, en meriterad expert på folkrätt skickades ner för att bistå på plats och man har fått diplomatiska kåren i Addis Abeba att demonstrera sin solidaritet med de fängslade genom att sitta sig igenom rättegångsdagarna. Särskilt viktigt var det att USA:s ambassadör deltog.

Men det hjälpte inte. Carl Bildts svala uttalanden dagarna efter gripandet gjorde att UD:s insatser framstod som lama och verkningslösa.

Desto större blev kontrasten när regeringen i går, efter terroristdomen, plockade fram det verkligt grova artilleriet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) krävde i ett uttalande att svenskarna omedelbart släpps fria och slog fast att de var på journalistiskt uppdrag i landet, det vill säga att de inte är terrorister. Han meddelade också att kontakter tagits med den etiop­iska regeringen på hög nivå.

Lika amper var Carl Bildt som sade:

– Det borde ligga i Etiopiens intresse att det här inte bli en tung och långvarig belastning på våra bilaterala relationer.

Det kan tolkas som om biståndet inte kommer att bli lika generöst i framtiden. Förra året tog Etiopien emot 283 miljoner kronor av Sida vilket gjorde landet till dess tionde största samarbetspartner.

Kovändning från regeringen? Vissa tycker nog det.

Följ ämnen i artikeln