Engångsmänniskan är helt hänsynslös

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det finns en särskilt tröttsam människotyp som grasserar i dessa ljuva sommartider. Låt oss kalla henne för Homo engongicus – engångsmänniskan.

Alla som tillbringat mer än en timma i naturen har säkert träffat på lämningar efter homo engongicus, där det mest vanliga fyndet är saken som givit namn åt människan ifråga.

Nämligen engångsgrillen.

Den övergivna, buckliga, efterhand lite rostiga engångsgrillen som ofta återfinns i klippskrevor, ibland nödtorftigt nedgrävd i strandsand eller halvhjärtat dold under ett buskage – men lik förbannat liggande som ett monument över mänsklig dumhet 2008.

Engångsgrillen som sådan är skuldfri. Den är bara en själlös konstruktion i aluminium, om än tämligen onödig. Det är människorna runt grillen jag är ute efter. Folk som utan att skämmas lämnar använda engångsgrillar efter sig i naturen ska inte tillåtas äta ens vidbränd entrecote. Dom ska leva på vatten och bröd.

Men engångsgrillen är bara toppen av ett isberg, där homo engongicus förkroppsligar en ny sorts livsstil. En ny sorts hänsynslöshet där det är lika självklart att lämna engångsgrillen kvar på stranden som det är att lämna kvar popcornhinkar och godispåsar i biosalongen, att tränga sig först ombord på bussen eller att skrika högst i baren.

Homo engongicus och den nya hänsynslösheten bygger på en förutsättning. Nämligen närvaron av ”någon annan”. Någon annan som tar hand om den övergivna grillen, någon annan som städar upp ölburkarna i diket eller pappersskräpet på trottoaren, någon annan som kliver åt sidan, någon annan som håller käften.

Homo engongicus är alltså ett herrefolk som breder ut sig på andras bekostnad.

Vem är det som i berått mod köper de värsta bensinslukande jättebilarna? Vem vrålar sönder den sagolika sommarnatten på dånande vattenskotrar? Vem spurtar från sist i kön till först i nya kassan på ICA? I stort och smått är det samma beteende, samma personlighet.

Homo engongicus är skitstöveln, samma egoistiska och självupptagna översittare som irriterat oss i alla tider. Engångsgrillen har bara tillkommit som ännu en möjlighet för skitstöveln att manifestera sin hänsynslöshet.

Så vad kan vi göra?

Eftersom vi av allt att döma inte kan förbjuda skitstövlar får vi väl helt enkelt förbjuda engångsgrillar.

Till att börja med.