Massbilismen måste tämjas

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

På gatan utanför mitt jobb utspelas en komisk trafikteater med nya föreställningar varannan timma. Det är då som alla miljöbilister springer ut för att byta parkeringsplats med varann.

I Göteborg är det nämligen så att den som har en miljöbil får stå gratis parkerad i två timmar. Därefter måste man flytta sig för att inte få parkeringsböter. Det räcker dock med att rulla fram ett hack eller två, i värsta fall ta en sväng runt kvarteret och hitta en ny ledig ruta.

Att två miljöbilister byter plats med varann har jag sett flera gånger. De ler i samförstånd och nickar förbindligt mot sina stora gula parkeringstillstånd. De är medlemmar i smarta klubben.

En av de vanligaste miljöbilarna i Göteborg är byggd på Hisingen och kan drivas med antingen gas eller bensin. Tankställen med gas är dock inte lika vanliga, medan bensin finns överallt. Så vad tror ni de flesta har i sin gasbil?

Det är jättebra att uppfinnarjockar hittar på nya sätt att driva plåtlådor framåt. Förr eller senare kanske någon kommer på något riktigt bra och miljövänligt.

Till dess krävs dock lite mer effektfulla miljöinsatser än duttandet med etanol och gas och biltullar och krafs. Det är jättefint att vi byter glödlampor och köper svenska äpplen, men seriöst – det är massbilismen som måste tämjas.

I väntan på att politiken ska hinna ikapp verkligheten kommer mina tre förslag på äkta miljösatsningar i trafiken:

Genomför en storskalig utbyggnad av tågtrafik, med vita dukar i restaurangen, fria drinkar, gratis bredband ombord och lyxiga utsiktsvagnar där vi kan sitta och vinka åt gamla bilar.

Låt all kollektivtrafik inom en kommun vara gratis för alla som bor där.

Lär vuxna människor att gå.

På vägen hem passerar jag Allén. Där pågår en aktivitet. Några isbjörnar försöker hindra biltrafiken. De kommer från en miljögrupp. De vill att bilisterna ska stanna och debattera miljöfrågan, men bilisterna vill helst köra ihjäl de utklädda ungdomarna som skrattar och provocerar. Bilisterna är rädda, för de inser att deras tid snart är ute.

Få saker kan skrämma så många som tanken på att inte längre få köra bil. Jag vet folk som mår fysiskt dåligt av att färdas med kollektivtrafik. De sover med bilnyckeln under huvudkudden och kvider som kungen i Robin Hood-filmen.

Låt dem lida.