Resultatet är nedslående
I måndags hade kungen Nobelpristagarna på middag.
Ingen av dem var svensk.
Risken är att det förblir så under lång tid framöver.
Kungen, drottningen och resten av kungafamiljen bjöd i måndags traditionsenligt Nobelpristagarna på middag på Slottet. Inte en enda av vinnarna var svensk och det kanske man inte kan förvänta sig heller eftersom förra årets litteraturpristagare var Tomas Tranströmer. Nobelprisregnet duggar inte särskilt ofta över Sverige.
Men risken är överhängande att kungen inte får något svenskt prissällskap på mycket länge.
I går publicerade Skolverket resultatet av två internationella undersökningar av resultaten i grundskolan. De gällde läsning i fyran, matte och naturvetenskap i fyran och i åttan.
Försämrade presentationer
Resultatet är nedslående. Bara på ett enda område har de svenska eleverna blivit bättre än när samma sak undersöktes förra gången, i mitten av 2000-talet. Det gäller naturvetenskap i årskurs fyra.
Men möjligen är även det lilla glädjeämnet av övergående natur.
De svenska fjärdeklassare ligger över eller på genomsnittet av EU och OECD-länderna i matte och naturvetenskap. Men fyra år senare, i grundskolans slutspurt, har prestationerna försämrats rejält. Då ligger de svenska eleverna under genomsnittet och har dessutom sämre resultat än i förra mätningen.
Mörkgrått
Allra tristast i sammanhanget är att det är samma årskull som deltog i den förra matte- och naturvetenskapsundersökning. Då, i fyran, tyckte de att båda ämnena hade stort intresse. I åttan var intresset svagt. Dessutom lärde de sig mindre mellan fyran och åttan än elever i andra länder.
Nattsvart? I alla fall mörkgrått.
– Sammantaget är det en fortsatt bekymmersam utveckling även det också finns vissa ljusglimtar, sade Skolverkets Anna Ekström tappert.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) däremot öppnade genast plånboken och satsade en halv miljard kronor på mer matte i ettan, tvåan och trean. Från och med nästa läsår ska de få ytterligare en mattetimme i veckan, 1 020 timmar jämfört med 900 idag. Och det ska vara lärarledd undervisning, inte självstudier.
Självstudier förklaringen
Självstudier är också förklaringen till den försämrade läsförståelsen av faktatexter bland fjärdeklassarna, i all fall enligt Caroline Liberg, läsexpert och professor i Uppsala. I upp till hälften av tiden jobbar eleverna på egen hand.
Sverige är ett litet exportberoende land i världens norra utkant. I globaliseringens tid konkurrerar vi med de skarpaste hjärnorna, inte bara i Europa utan i hela världen.
Då duger det inte att ha 15-åringar som ligger under genomsnittet. Tyvärr.