Hoppas att jag inte är medskyldig till dådet
Extremisterna är politikens förstörare
Vänsterextremister har gett sig på toppmoderaten Irene Svenonius. Den så kallade Antifascistisk aktion, Afa, har lagt ut en bild på sin hemsida: en nedkladdad villafasad i mexitegel med texten AVGÅ/AFA STHLM.
Så har ännu en människa som inte passar extremister utsatts för ett psykiskt attentat. Att få sitt hem vandaliserat medan man ligger och sover sätter rimligen spår.
Det är det de vill.
Nu var det Afa som tog på sig skulden. Det kunde lika gärna varit nazister. De använder samma metoder. Våld. Skrämsel. De ser till och med likadana ut. Svart klädsel. Huvor. Masker.
Det är den hatiska aggressiviteten och förstörelselustan förklädd till politik. Påfallande ofta är det finniga unga män som hatar. De styrs av något äldre män, socialt missanpassade, misslyckade enligt samhällets gängse måttstockar.
I sitt eget trånga universum är de Ledare och Revolutionärer. På håll och utifrån är det tragikomiskt att betrakta dem. Ryande nazister som står på en tribun inför en ömklig skara anhängare, ungefär samma ansikten från möte till möte.
De talar med domedagsröster och hotfulla ord om hämndens timme och förrädare som ska dingla.
De som säger sig stå till vänster kan härja fram genom staden och slå sönder skyltfönster – kapitalisternas! – och kasta färgbomber mot de föraktade kälkborgarna som förskräckta står på trottoaren.
Likt barn på ett domedagens tivoli klättrar de upp på polisbilar och sparkar i hysterisk ilska sönder blåljusen. Det såg jag i Malmö en gång, i samband med en demonstration mot ett idrottsevenemang med israeliska deltagare.
Så tillintetgjordes en demonstration med fullt legitim kritik av Israel.
Extremisterna påstår sig agera politiskt men de är politikens förstörare. Kommunisterna och nazisterna som slogs på tyska gator banade väg för Hitler. Eller se på USA som blivit en bananrepublik med en president som angriper rättsväsendet och den egna statsapparaten. Beväpnade män tog sig förra veckan in i delstaten Michigans Kapitolium för att demonstrera mot guvernör Gretchen Whitmer, ett av Trumps hatobjekt.
Som tur är saknar extremister inflytande i ett stabilt samhälle. Men de kan ändå sprida sitt gift. Förra mandatperioden skapade nazisterna i Ludvika olust och rädsla. De stod till exempel på parkeringen och glodde på fritidspolitikerna när de lämnade kommunfullmäktige.
Rädsla och olust är också vad Afa vill åstadkomma när dess torpeder i nattens mörker ger sig på Irene Svenonius bostad och lägger ut hennes hemadress på nätet. ”Avgå”. Inte tror de att hon avgår. De kunde ha skrivit vad som helst bara de fick med sin signatur – Afa.
Syftet med texten är att säga: Vi vet var du bor, vi kan komma hit igen, du straffas för att du inte är som vi.
Sådan är fascismens mentalitet till höger och vänster och bland religiösa fanatiker.
Jag känner mig skyldig att skriva denna text eftersom jag för ett par veckor sedan skarpt kritiserade Svenonius. Hon är finansregionråd i Stockholm och därmed högsta ansvarig för sjukvården i den svårast drabbade regionen i landet.
Svenonius har på ett ynkligt vis låtsats som om coronan slog ner på oss som en oväntad blixt.
”Jag tror ingen såg det komma”, har hon sagt. Det är hennes förklaring till regionens dåliga framförhållning.
Hon gav den förklaringen två månader efter att världshälsoorganisationen WHO utlyst internationellt nödläge.
Visst kunde man se krisen komma. Irene Svenonius ska precis som andra politiker och personer i offentligheten stå ut med kritik. Men när jag hörde om Afas attack blev jag missmodig. Tänk om min text bidrog till att trigga de svartklädda marodörerna?
Så blir även jag – och du – indirekta mål för den extremistiska strategin att skapa osäkerhet och underminera det civiliserade samhällets grundvalar.
Vi försvarar oss bäst genom att fortsätta våra värv och upprätthålla det dagliga samtalet.
Och att polisen gör sitt jobb.