Sverige – vinnare i EU:s nya budget
BRYSSEL. Det känns lite främmande att vara positiv. En journalist ska ju vara kritiskt granskande.
Men faktum är att överenskommelsen om den nya EU-budgeten verkar bra.
I alla fall än så länge.
Kritiskt dissekerande. Det är nyhetsjournalistens roll. Vanligen brukar vi komma fram till att sakernas tillstånd är sämre än de borde vara.
Men efter överenskommelsen om EU:s nya långtidsbudget från nästa år och till och med 2020 finns anledning att inta motsatt ståndpunkt. Den är lite bättre än man kunde förvänta sig. Kanske till och med mycket bättre.
Det var i går vid 17-tiden som överenskommelsen blev klar efter drygt 1,5 års förhandlande och en slutmangling på 26 timmar i den gräsliga rådsbyggnaden i Bryssel.
De svenska synpunkterna först.
Medlemsavgiften slutar att växa. Det har den med få undantag gjort sedan Sverige blev EU-medlem 1995.
Prognosen för året är att bruttoavgiften kommer att uppgå till 33 miljarder. Året därpå, när den nya budgeten trätt i kraft, väntas den sjunka till 32 miljarder. Ingen jätteskillnad, men dock.
Sverige, med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen, har också slagits för att EU:s budget inte ska öka i omfång. Även i den grenen blev det vinstpoäng. För första gången i EU:s historia minskar den gemensamma kassan i storlek, från 8 700 miljarder kronor till omkring 8 600, en minskning med tre procent.
Det påverkar den svenska bruttoavgiften, medlemsavgiften före återbetalningar som jordbruks- och regionalstöd. Ju mer omfångsrik budget, desto mer pengar måste Sverige som stor nettobetalare till EU:s budget punga ut med.
Fem länder har haft rabatt på medlemsavgiften eftersom de betalar in väldigt mycket pengar till den gemensamma budgeten. Förutom Sverige är det Storbritannien, Tyskland, Österrike och Nederländerna. Från och med nästa år får även Danmark en rabatt.
Den svenska rabatten minskar med tjugo procent från 3,4 miljarder kronor per år till 2,8 miljarder i den nya budgeten.
Det kan betraktas som ett nederlag eftersom det de facto är en minskning.
Men då måste man komma ihåg att hela budgeten minskar i värde och att det tillkommer ytterligare ett medlemsland i juli, Kroatien. Och att i EU:s ordförande Herman Van Rompuys förra förslag till budget så skulle den minska med 96 procent till blygsamma 142 miljoner per år.
Även i ett större perspektiv kan Sverige utropa sig till något av en vinnare.
Den svenska ståndpunkten har varit att EU:s budget måste moderniseras. Mindre pengar till jordbruket och mindre pengar till relativt välmående regioner. Men mer pengar till forskning, utveckling och infrastruktur.
Och så blev det. Jordbruket som länge lade beslag på hälften av EU:s budget kommer nu att få nöja sig med 36 procent. Ingen revolution, men en tillräckligt stor förändring för att märkas.
– Jag tycker att det här är överraskande bra, det måste jag säga, sa Fredrik Reinfeldt efter överenskommelsen.
Det är inte utan att man måste hålla med.
Men än är budgeten inte i hamn. EU-parlamentet måste ge sitt godkännande. Och de har redan blåst till strid och utlovar en hemlig omröstning där väljarna inte ska få veta hur ledamöterna röstat. Bisarrt.
Och så ska alla detaljer regleras i regeringschefernas översiktliga avtal. Där döljer sig säkert många fallgropar.