Vi skiter i allt som rör Europa - utom spriten
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-05-04
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Vi skiter i Europa, vill ha skyddsmurar mot dess medborgare och tänker fan inte förstöra en fin sommardag med något löjligt val till
EU-parlamentet. Det enda vi vill ha är den billiga spriten. Resten kan kvitta.
Det är historiska dagar nu. Medan tio luggslitna länder firade sin framtid som nya medlemmar i EU satte vi svenskar rekord i alternativ sprithandel. För första gången konstaterades att spritinförseln från utlandet är större än försäljningen genom Systembolaget, och häromdan öppnade några driftiga entreprenörer en storbutik i Tallinn dit svenskar ska lockas för att handla sprit till halva priset. Dom är garanterat inte de sista guldgrävarna i den branschen.
Jag tror faktiskt inte vi behöver oroa oss nämnvärt för ”social turism” och att de nya EU-medlemmarna kommer hit och snor svenska jobb. Det behöver dom inte. Dom kommer att bli rika på vår sprittörst.
Snarare borde vi oroa oss för flodvågens långsiktiga effekter, nu när Systemet rämnar och omvärlden väller in i form av tokbillig ”whisky” och andra produkter som skulle göra sig bättre som propplösare eller färgborttagningsmedel. Det klokaste vi kan göra är kanske att lägga in alkoholhantering som ett ämne på gymnasiet – i teori och praktik.
Att gnälla på Systembolaget och försäljningsmonopolet är lika svenskt som att supa sig dövstum på midsommarafton. Så har det varit sedan motbokens dagar.
Att försvara Systembolaget har blivit synonymt med att vara en jävla överklasssprätt som vill snobba med fina viner. Jag vet, för jag har skrivit på det här temat förr. Det finns en otrolig vulgaritet kring vår barnsliga förtjusning i ”billig sprit” och den yttrar sig ofta i aggressiva utfall mot den som ifrågasätter den svenska alkoholkulturen. Vi bor i brännvinsbältet, alltså super vi.
Alkoholkonsumtionen i Sverige ökar markant, inte minst bland unga. Logistiken kring den nya spritinförseln är snart lika avancerad som Systembolagets, och med effektiv distribution i halva Sverige är billig öl, vin och sprit i dag tillgängligt för barn och ungdomar utan nämnvärd ansträngning.
Jag missunnar ingen att fylla 50 år och proviantera i till exempel Tyskland för att ha råd med ett rejält kalas. Men jag missunnar alla som fyller 50 år en gång i veckan och turnerar med lätt lastbil och klippkort över Öresundsbron. Svin är dom.
För min del hänger motståndet mest samman med att jag har egna barn i tonåren och jag vill inte att dom ska inleda sin vuxenkarriär med att köpa vodka på bag-in-box av någon skensjukskriven apa som levererar direkt till skolgården.
Så där kan man fortsätta oja sig och moralisera och stå i. Som om det skulle hjälpa. Som om man kunde göra något för att stoppa just denna fria rörlighet för människor, varor och tjänster som är EU:s kärna. Och som om det skulle löna sig att bekämpa problemets innersta kärna: den nya svenska allemansrätten. Rätten att bli dubbelt så packad för halva priset.